De flesta som tränar och/eller är intresserade av CrossFit tycker att mars månad är lite extra speciell.
Det är nämligen då hela CrossFit Games drar igång och först ut är OPEN, den del av tävlingen där ALLA får och kan vara med. Under fem veckor släpps fem deltävlingar och det gäller såklart att prestera så bra man kan utifrån sina förutsättningar i alla dessa olika moment.
WOD'en släpps på torsdag natt och sedan har man fram till måndag kväll på sig att få sin omgång bedömd av en domare. Man får göra så många försök man orkar och sedan registrerar man det bästa på Crossfit hemsida och kan se hur man står sig till andra i boxen, staden, landet, Europa & världen.
 |
| Skärmbild från CrossFit Games |
Förra året var jag (inte officiellt) gravid i tredje månaden när vi körde CrossFit OPEN och jag höll igen lite för att inte riskera något. I år var jag tveksam till om jag skulle delta eftersom jag började med CrossFit igen när Elliot var två månader och sedan fått till 1-2 träningar i veckan och då med klart lägre vikter än tidigare. Dagen innan det var dags för 15.1 kunde jag inte låta bli och jag anmälde mig. Mest för att se vilka moment jag tappat mest i och på så vis veta vad jag ska fokusera på de gånger jag har möjlighet att träna. Jag är nöjd med beslutet, OPEN är skitkul och jag har verkligen fått ett kvitto på vad som är mina GOATS, övningar som man har svårt för.
Jag har gjort en liten sammanställning för hur det har gått i de olika tävlingarna och hur jag har placerat mig i vår egna box gentemot de andra tjejerna, gentemot hela boxen, gentemot tjejerna i CF THN och CF Trestad, Sverige, Europa och slutligen världen. Ganska intressant, hihihihi.
 |
| Tabellen läses så här: I WOD 15.1 kom jag på fjärde plats av damer i THN, 10 plats i vår box, plats 311 i Sverige osv.. Den röda raden är min totala placering. |
Nedan följer skärmavbilder av alla workouts som ingick i CrossFit OPEN 2015 och en kommentar om hur jag kände innan, under och efter utförandet. Är det någon läsare som inte är insatt i CrossFit blir det mycket termer men med risk för att det blir ett sjukt långt inlägg ger jag mig inte in i några längre beskrivningar. Det går ju väldigt lätt att googla om man är nyfiken, hihihi.
Under tidig amning fredag morgon den 27 februari kikade jag på CrossFit hemsida och blev väl inte överlycklig när den första övningen är toes-to-bar. En övning där jag mest hänger och dinglar. Visst, jag klarar den, men inte flera i rad och då tar det väldigt lång tid och i en AMRAP (as many rounds as possible) på bara 9 minuter behöver det gå fort. Marklyft på 34 kg är inga problem och 5 snatch på den vikten har också fungerat så det kändes lugnt.
Jag anmälde mig som sagt och gav mig på 15.1 & 15.1a. Toes-to-bar gick sådär och även om det var relativt lätt vikt i skivstångsövningarna så tog det i underarmarna vilket gjorde att det blev ännu tyngre att hänga i riggen... 99 reps innebär att jag hann 3 varv + 9 toes-to-bar. Direkt därefter startade klockan på nytt och på 6 minuter skulle man göra en så tung repetition som möjligt av clean & jerk. Jag tycker om den övningen men var lite osäker eftersom jag tappat mycket styrka under graviditeten/hemmatiden. Började på 40 kg och ökade sedan med 5 kg i taget. Så här i efterhand inser jag att det var onödigt, jag skulle sparat kraften till fler försök på den tyngre vikten. Nu hann jag bara testa en gång på 61 kg och då lyckades jag inte. Fick stanna på 57.5 kg. I tabellen står det dock 125 lb och det är ju bara 56 kg. Nåja, det har nog inte så stor betydelse för slutresultatet =)
Elliot ammar ofta någon gång mellan 05-07 så det blev lite rutin under dessa fem veckor att då passa på att kolla vad den nya utmaningen kunde bestå av. Andra veckan blev jag lite besviken om jag ska vara ärlig. Den var exakt likadan som en av deltävlingarna förra året. Kanske kul att kunna jämföra men jag tycker det är roligare med nya utmaningar. Speciellt då den som kom tillbaka var den som var svårast förra året... i varje fall för mig. Dock var det under denna utmaning som jag lärde mig att göra chest-to-bar 2014. Målet var alltså att göra fler repetitioner än föregående år.
Om man hann med två rundor på 3 minuter fick man gå vidare till nästa omgång på 3 minuter och hann med med två rundor även då fick man gå vidare till ytterligare 3 minuter osv. Antalet repetitioner ökade i varje omgång... Jag behövde dock aldrig oroa mig för det. Detta träningstillfälle blev hela 3 minuter för mig, kort men effektivt, hahahaha. 37 reps blev mitt resultat så jag var tre ynka reps ifrån att få gå vidare. Som vanligt vilar jag lite för länge i varje paus jag tar, grrrr.
Det blev åtminstone tre reps mer än förra året och jag lyckades med chest-to-bar typ varje gång.
Vecka 3 och workout 15.3 - första reaktionen: SERIÖST?! Vad håller de på med?
Kunde de inte vänt på steken så att alla vi som inte kan göra muscle-ups åtminstone kunde få några poäng? Andra reaktionen - jaha, men då blir det 0 poäng, vad ska jag göra på söndag istället, fika kanske? Tredje reaktionen - va, får man inte "nolla"? Är det alltså ok att köra scaled (lite lättare version) på en workout och RX (rekommenderad) på övriga? Hmmm, hur ser den ut?
Det blev den skalade versionen för mig och alla andra tjejer i vår box. Det där med muscle-ups är något vi behöver jobba mer på... hur sjutton det nu ska gå till, känns helt omöjligt. Den skalade versionen är enklare i den mening att det inte är några musle-ups men den blev sjukt jobbig eftersom den istället innebar att det bara var att kötta på. Vi skulle på 14 minuter göra så många omgångar som möjligt av 50 wallballs med 4.5 kg och 200 singelhopp. Jag valde att vara bland de första, dels för att få det gjort men också för att Elliot var med i lokalen och var lite mammig.
Jag hittade ett jämnt tempo och delade upp wallballs i 15-10-10-10-5 och hoppade nästan unbroken.
Det blev tre hela rundor, 50 wall balls och 48 singelhopp... Återigen är det mina pauser som blir för långa men jag var helt klart nöjd med 848 reps. Tänk att man kan bli så svettig på 14 minuter.
Den fjärde workouten kändes vid första anblicken som en rolig utmaning men 8 min kändes som kort tid för att hinna någonstans med dessa övningar. Handstående pushups ger lite yrsel och jag är långsam i nedtagningen av clean. 56 kg är också ganska tungt om man efter 15.1a tänker att 57.5 kg är mitt max. Med förväntan i kroppen tog jag och Elliot en promenad till boxen på söndagen.
Elin var barnvakt åt Elliot så även denna gång bad jag om att få vara bland de första startande. Jag valde att inte känna på övningarna innan (lyckas jag inte på försöket så har jag negativa tankar när det väl är dags) mer än att vi var tvungna att mäta avståndet för handstand pushup. Klockan startade och vi drog igång. Första omgången kändes riktigt bra och jag blev förvånad att jag fick upp vikten i clean utan stora problem. Fick bra självförtroende och blev peppad av detta. Lite skev i kroppen (av allt bärande av Elliot?) gjorde att jag fick stanna någon sekund extra i varje HSPU så att domaren såg att båda mina hälar var över linjen, lite störigt mot slutet när det var många. Fick gå ner lite oftare och låta blodet rinna bort från huvudet... Missade en clean men lyckades direkt efter igen så det drog inte ner mitt humör. 8 minuter gick snabbt och jag hade gärna fortsatt för den här var rolig.
52 reps blev det och jag hann alltså 3/3, 6/3, 9/3, 12/6 och sedan 7 HSPU. Mycket mer än jag trodde!
Sista deltävlingen hade jag inte möjlighet att vara med i boxen på söndagen och jag trodde först att jag skulle behöva strecka mitt deltagande. Först kändes det gött för det verkade vara en tuff workout men sedan kändes det väldigt tråkigt att inte fullfölja när man påbörjat. Skickade ut en förfrågan i vår facebookgrupp för att se om någon kunde döma mig på måndagen och det fanns flera villiga.
Här kommer man inte undan så det var bara att bita i det sura äpplet och köra.
Vid lunchtid måndagen den 30 mars passade Johanna Elliot och jag hoppade upp på roddmaskinen och inväntade Daniels signal. Jag hade kollat övriga deltagares tider för att få en uppfattning om hur lång tid det kunde tänkas ta på ett ungefär. Det varierade mellan 10-20 minuter så jag hoppades på cirka 18 minuter. Jag och roddmaskinen brukar nämligen inte komma så bra överens.
Min tid blev 14.58 och jag var HELT slut. Jag kan verkligen inte RO, jag sliter och sliter men kommer absolut ingenstans och jag tror jag håller andan under tiden för när jag klev av så fick jag flåsa ett bra tag innan jag kunde ge mig på thrusters och då fick jag typ hålla andan igen för jag hade så hög puls. Väldigt skum känsla som inte riktigt går att beskriva... Jag önskade att det skulle varit en WOD på tid men nu var jag liksom tvungen att fortsätta tills allt var klart. Bläää!
Att rodd är en GOAT känns inte roligt någonstans, inte en övning jag känner för att öva på precis men det är väl så det får bli. Åtminstone lite teknikträning...
OPEN är klart för den här gången och med tanke på "omständigheterna" är jag nöjd med min insats. Jag hoppas kunna prestera bättre nästa år MEN då krävs det att jag får till fler CF-träningar och att jag då fokuserar på de moment som jag har svårast för... blir ju lätt att man passar på att träna det som är roligt när man får chansen. Nästa år kan jag i varje fall inte skylla på graviditet eller förlossning!
Någon av er som läser som deltagit? Vad tyckte ni om de olika deltävlingarna?
