Reflektioner kring mitt deltagande i SM 2015

Tre månader sedan jag var inne och skrev här... jag är inte redo att avsluta bloggen så jag tänker att jag haft en längre paus och att det kommer att bli sporadiskt skrivande om större saker. 

En stor sak är att vi i TKSK, Trollhättans Kettlebell Sportklubb, nyligen arrangerade SM i Long Cycle. Vi var arrangörer 2013 men nu, 17 oktober, var det alltså dags igen. 

Kettlebell som sport är fortfarande litet i Sverige så det är en vågskål i hur man ska ta sporten vidare. Å ena sidan behöver vi höja nivån/svårighetsgraden/kraven så att det krävs träning för att kunna delta, lite oseriöst om första tillfället att lyfta blir mitt i ett Svenskt mästerskap. Å andra sidan måste vi hitta en nivå så att aktiva lyftare känner att det är möjligt att delta, risken är annars att det blir en tävling för några få en klubb inbördes beundran.

Till årets SM gjordes några förändringar:

* två klot för damer 2x12kg eller 2x16 kg (tidigare 1 klot; 16, 20 eller 24 kg)

* tyngre klot för herrar 2x24 eller 2x32 kg (tidigare fanns 2x20kg samt 2x28kg)

Då tanken med sporten är att lyfta så tunga klot så korrekt och länge som möjligt (10 min max) tog vi också ett beslut att ändra i poängsättningen för de olika klotvikterna. Tyngre klot skulle premieras för att undvika taktiska val att välja lättare klot och "kötta på". Vid tävlan med lättare klot fick lyftaren 1 poäng/reps och vid tävlan medan tävlan med tyngre klot gav 3 poäng/reps. 

Speciell känsla sekunderna innan startsignal

Om man bortser från några små missar från min sida under fredag kväll och tidig lördagsmorgon så flöt tävlingen på riktigt bra och vi höll de tider vi angivit på minuten. Det tycker jag är både viktigt och proffsigt, både för arrangörer, publik och deltagare. Jag tycker om att ha full koll på allting men det har blivit betydligt svårare sedan Elliot kom till världen och det var väl inte optimalt att Victor jobbade hela denna helgen. Jag hade alltså med mig Elliot under förberedelserna på fredag kväll och på lördag fram till 45 minuter innan tävlingsstart. Han pockade på min uppmärksamhet typ hela tiden och det var svårt att hålla fullt fokus på det man höll på med för tillfället. Lite lätt disträ... 

När barnvakten kom och hämtade Elliot kunde jag landa i att det var SM och att det skulle bli bra.

Min flight har dragit igång. 

Det svåraste när man arrangerar tävlingar i kettlebell är domarfrågan. Vi har nästan inga "renodlade" domare, alltså personer som bara dömer utan att varken tävla själva eller coacha andra (typ vår Daniel Haag). Om vi hade haft fler sådana personer hade det inte behövt vara en svårlöslig ekvation när man ska göra ett startschema. Vi lyckades få till en bra lösning där domarna fick gott om tid till sin egen flight samtidigt som de inte dömde någon lyftare när som någon från deras klubb tävlade. 

Tyvärr blev det några bortfall på domarsidan vilket krävde justeringar i ordningen och därefter blev det några förändringar i viktklass och då blev det svårt att få till det lika bra igen. Tur att vi alla är flexibla och anpassningsbara, stort tack till alla er som var domare och läser detta. 

Här insåg jag att jag höll ett jämnt 11-tempo. 

Nog pratat om tävlingens upplägg, jag skulle ju skriva för att reflektera om min prestation. 

Fast i och för sig så speglar nog detta inlägg mina tankar ganska bra. Jag var nästan mer spänd och förväntansfull över hur tävlingen som arrangemang skulle gå än mitt lyftande... 

Hur som helst. Sist jag deltog i SM var alltså 2013 här i Trollhättan. Då tävlade jag med 24 kg i OALC (One Arm Long Cycle). Jag gjorde personbästa och körde på i drygt 7 minuter. På plats bestämde jag mig direkt för att nästa mål var att klara 10 min med god teknik, stabilt tempo och jämn fördelning på höger och vänster sida. På SM 2014 var jag enbart med som coach eftersom jag under detta år blev gravid och fick Elliot. Han var 3 veckor när vi var i Östhammar och det kändes lite tidigt  med tanke på kejsarsnitt och regler kring lyftande efter ett sådant ingrepp. 

Inför årets SM var min ambition den samma, att lyckas träna upp mig med 24 kg. 

Ganska snart efter att vi tog bollen att vara arrangörer dök diskussionen om damernas lyftande upp. 

I olika forum på Facebook framfördes tankar kring att det är dags för damer att också lyfta med två klot och då majoriteten (av dem som skrev och var aktiva på FB) röstade för två klot blev det så. 

Jag stod såklart för vårt beslut, men blev tveksam till om jag själv skulle tävla med tanke på att vi knappt kört med två klot på våra träningar i TKSK. Samma dag som beslutet togs testade vi för första gången på riktigt och det var banne mig kul, dock en helt annan sak mot att lyfta ett klot.  

Efter detta tillfälle har inställningen till tävlan i SM varit som en berg- och dalbana. Ena träningen känns det lätt och väldigt bra medan det nästa gång kan kännas helt omöjligt att få till tekniken och då  blir det genast en mer negativ inställning... 

I somras började Elliot tycka om att gå, inte själv utan med hjälp av mina två händer som stöd. 

Jag är speciellt lång, men att gå runt så hela dagarna var inte gott för ryggen. När jag sedan gick till träningen och gav mig på LC med 2x16 kg fick jag inte till tekniken alls och fick såklart väldigt ont i ländryggen. Tog då beslutet att gå tillbaka ett steg, börja från grunden och fokusera på teknik, rytm och andning med 2x12 kg. Så rätt! Genast blev träningen roligare och all stress försvann. 

Med tre månader kvar till SM kändes det rimligt att hinna vänja kroppen vid två klot och stå 10 min. 

Tidsbrist/ny fas i livet/prioritering - jag vet inte vad jag har för anledning men träningsmängden är under all kritik. Det har liksom bara blivit de tillfällen då vi kör LC med TKSK på måndagar så i snitt kan man väl säga 15 min LC i veckan... Det är typ ett under att vi alla lyfter så bra som vi ändå gör. 

Självklart är det bättre än ingenting och det är så himla kul att träna tillsammans med övriga i TKSK. 

Både jag och Erika gjorde personbästa på SM. 

Jag väger ganska mycket mindre nu än vad jag gjort vid tidigare tävlingar så förutom att jag fick nya motståndare fick jag också starta i en tidigare flight. Ganska gött att inte vara sist ut i damklassen! 

Tävlan på hemmaplan är något speciellt och även om jag inte kände någon press så ville jag såklart prestera mitt allra bästa. Kettlebell, precis som många andra sporter, beror på dagsform och blir det fel från start är det svårt att komma i fas och prestera på topp. Känslan i magen när det är dags att ställa sig på plattformen är svår att beskriva, typ som en blandning mellan hunger, illamående och suget som blir i magen när man åker en svindlande karusell. Härligt!! 

Startsignalen ljöd och jag satte igång. Det kändes bra och vid tre-fyra minuter insåg jag att jag hade hittat mitt flow, mitt tempo och bestämde mig för att hålla det. Det är ju när jag stannar upp för att justera grepp eller vila som jag tappar allt så det var helt enkelt bara att köra på. Jag höll hela vägen och stod 10 minuter. Med 110 reps med 2x12 kg blev det nytt personbästa och jag är så nöjd med min insats. Det räckte inte till någon pallplats men det visste jag sedan innan med tanke på poängsättningen. Jag hade väl kanske tänkt att mina motståndare skulle lyfta mellan 40-60 reps men inte då, vinnare i min viktklass - Maja Edlund, gjorde 86 reps. Hennes klubbkompis i +73 kg stod för dagens prestation och gjorde 94 reps med samma vikt. Helt galet!! Något att jobba på! 

Jag lämnar nu 12kg-kloten bakom mig och nästa mål är att stå 10 minuter med 2x14 kg och därefter är det dags för de gula jäklarna. Det kanske låter som ett onödigt och långsamt upplägg men jag är verkligen rädd för att skada mig, jag vill vara fullt funktionell i mitt arbete som idrottslärare och i min roll som mamma. Förhoppningsvis kommer det fler tävlingar och de är många som äldre än mig som presterar riktigt bra... Jag har tid på mig! 

Det var roligt att tävla här hemma och det var kul att TKSK fick förtroendet att arrangera SM ännu en gång. Nästa gång ser jag dock fram emot att enbart fokusera på tävlandet och kanske få bo på hotell någonstans. Tänk, att ladda upp med hotellfrukost och bra med sömn. Kommer bli toppen! 

Tack alla inblandade! 

SM i kettlebell (Long cycle) 2014

Förra helgen tillbringade vi mestadels i en bil men även i Uppsala och Östhammar. Det var nämligen Duderö IF i Östhammar som arrangeras SM i kettlebell i år. Vi var tre bilar som på fredagen den 3 oktober lämnade Trollhättan men på grund av olika arbetstider m.m så åkte vi på lite olika tider. För att minska restiden något hade vi bokat in oss på hotell i Uppsala för att sedan åka sista timmen till Östhammar på lördag morgon efter en god hotellfrukost. Från början skulle Victor ha jobbat men eftersom han spridit ut sina 10 pappadagar så sträckte de sig över denna helg. Puh, även fast Elliots gudföräldrar och andra hjälpsamma människor var med så vet jag inte om jag hade åkt själv. Han är ju inte ens en månad, vi har inga rutiner & han behöver "konstant" tillsyn. Stort tack till Victor alltså!

För vår del inleddes fredagen med att klockan 08.00 infinna oss på NÄL och deras öronavdelning för att göra ett hörseltest på Elliot. Det var avklarat på 30 sek och visade sig vara bra. Därefter var det begravning för min farmor. Aldrig roligt med begravningar men det blir ändå ett avslut och eftersom hon varit sjuk är det skönt att kunna konstatera att hon nu slipper lida. 

Efter en "flängig" dag var jag lite orolig för hur Elliot skulle klara av den långa bilresan på lite drygt 5 timmar. Det gick så fint, så fint. Han sov större delen, bräkte som ett lamm lite då och då, åt när vi åt och var allmänt smidig att ha att göra med. Började såklart fundera över hur natten skulle bli efter en annorlunda dag, mycket sömn på eftermiddag/kväll och en hotellsäng... Lite grubblig morsa, hihihi. Jag hade inte behövt vara orolig. Han åt och somnade sedan som en stock i hotellets resesäng. Jag och Victor kunde slappa i sängen och titta på Idol som vi visade på grund av bilresan. Så skönt! 

Dessutom sov han bra under natten med två utspridda, korta amningstillfällen. Det var heller inga problem på morgonen, vi kom upp i tid, han sov lugnt i vagnen medan vi åt frukost och sedan var det bara att ge honom mat och byta blöja innan vi åkte vidare. Nöjda föräldrar! 

Ny roll - domare istället för lyftare.
Förra året var det jag & Marie (röd tröja) som stod bredvid varandra och slet med 24 kg. 

SM arrangerades i Frösåkerhallen, en anläggning badhus och idrottshall. Det fanns rejält med utrymme och i lokalen fanns 4 plattformar för lyftare, en rejäl uppvärmningsyta och en liten kiosk. 

Direkt när jag kom in blev jag sugen på att delta. Jag började fundera över vilken vikt jag borde orka köra med samt hur farligt det egentligen kan vara. Mitt snitt gör ju inte direkt ont längre. 

Jag lyckades tygla mig och deltog enbart som coach och domare. Emellan varje omgång fick jag dock komma ihåg att jag även var där som mamma och vi lyckades tajma in så att jag hann amma/byta blöja när jag pausade från dömandet. Riktigt imponerad över hela lilla familjen med tanke på att vi inte har en enda rutin ännu och knappt känner vår lille gosse. 

Tänk om det fortsätter så här bra! 

Mina pojkar =)

TKSK ställde upp med fem deltagare; Jocke, Mika, Andreas, Johan & Maria. Sedan höstterminen startade har vi försökt att ha fokus på LC på våra träningar och deltagarna har varit både fokuserade och målmedvetna för att nå önskvärt antal repetitioner. Dagsformen har skiftat och det är svårt att få full kontroll på utvecklingen när vi bara har ett träningstillfälle i veckan. Vet att de tränar flitigt utanför klubbens tärningar också men som coach hade det varit skönt att erbjuda 2 tillfällen/vecka. 

Tävlande för TKSK + coach + maskot! 

 Jag satt som domare för andra deltagare i varje flight som någon från TKSK lyfte (förutom Mika). Det kändes inte så bra i mitt coach-hjärta. Hade jag sett listan i förväg kanske det hade gått att ändra på men nu var det ett jäkla pussel att få till domare till varje flight/heat/omgång så jag sade ingenting. Jag var dessutom säker på att alla fem visste vad de skulle göra och vad de behövde fokusera på. De presterade väldigt bra, fick inga no counts och hjälpte dessutom till att döma när de kunde. Detta tack vara stort engagemang av Thomas som kommit till oss och haft lite domarutbildning. 

En sån här medalj skulle jag också vilja ha =)
Brons: Johan, Jocke & Mika
Silver: Maria
Guld: Andreas (Candidate Master of Sport)

Det var väldigt roligt att vi kom iväg till SM även fast det var väldigt tråkigt att jag inte kunde tävla. Eftersom jag länge vetat att jag inte skulle kunna delta har jag inte kört LC på väldigt, väldigt länge men jag satt ändå och funderade över var jag kunde ha presterar, vilka jag hade tävlat emot och hur mitt resultat hade stått sig mot övriga lyftares. Spanade således lite extra på dem som körde med 24 kg och jag har för mig att det var 64, 81 och 87 reps. Jag gjorde 79 reps förra året och om jag hade deltagit så hade mitt största mål varit att lyckas göra 100 reps. Då hade jag dock behövt träna ordentligt... sååå, det får helt enkelt bli mitt mål till SM 2015! Då jäklar! 

Prisutdelningen drog ut tiden och vi kom iväg hemåt väldigt sent. Det blev mat i Uppsala och sedan försökte vi köra non-stop hemåt. Något snabbt stopp på en mack med amning fick det bli men annars raka vägen hem. Elliot sov men jag (som alltid stensover i bilar) sov inte en blund på hela vägen - vad har han gjort med mig den här lille gossen. Känner inte igen mig själv längre! 

Vi var hemma vid 01.30 och kom i säng vid 02. Elliot anade nog att vi var trötta och sov längre än vanligt mellan amningarna. Det tackar vi för! 

Idag har vi haft en lugn och skön dag, utan några projekt. Bara gos hela dagen och under tidig kväll tog vi en promenad till Kopparklinten. Riktigt skönt och väldigt vackert. 

Elliot var inte superintresserad av utsikten... 

Mollie Lindén - Purple rain

Så jädra bra!
Ligger i en säng på Radisson Blu i Uppsala och tittar på alla klipp från kvällens avsnitt (missade programmet då vi befann oss i bilen) på en iPad tillsammans med Victor. Mollie kliver in på scenen och från första till sista tonen har vi gåshud. Hon måste bara vinna (även fast Fanny de aguiar också är riktigt bra)!! Längtar redan till nästa fredag då det är dags igen!! 

Kettlebell-SM 2013 - 24 kg OALC

För exakt en vecka sedan sprang jag vid den här tiden runt på Arena Älvhögsborg och fixade de sista detaljerna inför SM i kettlebell som drog igång med sin första flight klockan 11.30. 

Som ni vet skulle det kunna bli ett väldigt långt inlägg om allas prestationer, om arrangemanget, om TKSK och så vidare. Jag kommer i detta inlägg fokusera på min egen insats och analysera mitt resultat och min taktik utifrån filmklippet ni hittar längre ned. Det är Rickard Garbell som filmat sin fru Marie, men jag kom med på ett hörn så jag lånar filmen. Glömde nämligen bort att be någon filma mig! 

Lite dumt då film är bästa sättet att utvärdera sig själv och sitt rörelsemönster. Tur att youtube och sociala medier finns så att man kan hitta klipp som detta =)

Jag och Marie var de enda tjejerna som körde med 24 kg och när anmälan gjordes till SM så låg vi i samma viktklass, + 72 kg. I den planerade startordningen låg vi därför i den sista flighten på damsidan. På invägningen lördag morgon vägde jag 71,4 kg och hamnade således i -72kg. Jag var inte riktigt beredd på detta, men måste ha bränt en hel del under fredagens iordningställande av lokalen - dessutom hann jag inte med något fredagsmys, hahahaha! Där har vi svaret!
På lördag morgon efter allas invägning var planen att korrigera startordningen men det var inga stora förändringar och då det stämde bra med domare så beslöt vi att köra som planerat.

På träningarna inför SM, tyvärr hann jag bara med fyra eller fem pass med LC, så har jag testat lite olika tempon för att hitta något som får mig att hålla längre än 6 minuter. Det har gått sådär. När jag har lugnat ner mig har jag blivit lika trött i underarmen men gjort betydligt färre repetitioner. Det var alltså ingen bra taktik för mig. Jag har även provat att börja med vänster arm (min starka) men det har inte funkat inte det heller. Min taktik var således att gå upp på plattformen och bara köra så som jag alltid gjort och gör. Målet var dock att göra fler än 30 repetitioner på min högra arm, det har nämligen varit någon skum gräns för mig tidigare. Efter 30 känns det som att jag ska tappa klotet och då byter jag hellre arm. Inte bra! Det är inte ens rimligt att jag ska göra 7 minuter på vänster sida.

Mitt tidigare personbästa gjorde jag när vi var i Oslo och deltog i en tävling. Då blev det 70 repetitioner och det gjorde jag på knappt 6 minuter. Då jag vet att konkurrensen blivit hårdare och att jag inte tränat efter ett specifikt upplägg så var mitt främsta mål med dagens lyft att slå mitt egna personbästa och väldigt gärna komma förbi nästa gräns, 80 repetitioner.

I min viktklass tävlade även Sandra Vargbom och eftersom hon var anmäld i -68kg så gjorde hon sitt set tidigare än mig. Hon körde på i ett jädra tempo med 20 kg och 128 lyft gav henne hela 128 poäng. Jag visste alltså tidigt att jag skulle behöva göra minst 86 lyft för att vinna över henne. Det kändes långt bort och en seger var redan borträknad, tyvärr.

Min uppladdning fram till min och Maries flight var kanske inte den bästa. Jag var spekaer under tävlingen och även fast Jonas från TKSK var snäll och tog över mikrofonen kunde jag inte helt slappna av och fokusera på min egen uppvärmning. Jag vevade lite armar, kalkade händerna, gjorde några svingar, kalkade händerna, kollade listor, pratade med funktionärer, kalkade händerna..... varför allt detta kalk/magnesium? Antagligen ett litet nervöst ticks! Lite mer nerver än vanligt eftersom det var på hemmaplan och det var stora förväntningar på att jag skulle lyfta till mig ett guld.
Det var bara att skaka av sig och ta tag i klotet. 3-2-1-GO!

Jag körde på och fokuserade på att inte bli trött i höger. Kom på mig själv med att jag tittade ner i golvet väldigt, väldigt länge. Antagligen för att inte tappa fokus och leta efter min familj i publiken. När jag närmade mig 30 reps på höger kändes det helt ok och jag tror det blev 38-39 reps innan jag bytte. Fick bra självförtroende av detta och började hoppas att jag skulle orka passera 80-85 reps. Det skulle jag inte ha gjort. Jag lyckades passera 70 lyft och på något sätt var mitt mål då uppnått och jag började slappna av. Jag gjorde några små försök till vila men som vanligt är det då mjölksyran kommer ikapp mig. Från att ha känts bra så blev det återigen pang, boom, ställ ner klotet. Resultat 79 lyft!
När jag satt där på huk på plattformen var jag både nöjd och besviken. Nöjd att jag nådde mitt mål men besviken på att det inte blev en seger, 7 reps till så hade det gått vägen! Bredvid mig fortsatte Marie nöta på och jag imponerades av hennes vilja. Det såg tungt ut på slutet men hon fortsatte banne mig tills hon var helt slut. Varför gör inte jag så? Jag släpper istället det förbaskade klotet! Hade jag varit hälften så envis som Marie hade jag kanske gjort 4 reps till, eller kanske 7???? Det får jag aldrig veta.
Marie gjorde 97 lyft - nordiskt rekord!!! GRYMT!!

Det slutade med att jag fick silver och Sandra guld.
Måste återigen påminna mig själv om att jag är nöjd. När jag gjorde 122 reps på 20 kg förra SM och således nådde MS (enligt IKSFA's tabell) så sa jag till mig själv att det var dags att gå över till 24 kg. Det har jag också gjort, även om jag inte nått hela vägen ännu. Å andra sidan är 24 kg den vikt som damer tävlar på internationellt så nu kan jag bara bli bättre och bättre!
En återkommande fråga: Hur hade det gått i lördags om jag hade kört på 20kg istället? Hade jag varit mer nöjd om jag hade lyckats göra 129 reps på 20kg?? Nä, jag tror faktiskt inte det. Jag vill jobba med 24 kg och att det blev silver ska trigga mig till mer träning framöver. Alltså, mer LC-träning. Jag måste fokusera på det om jag ska fortsätta tävla. Det håller inte att instruera kettlebell en gång i veckan och då visa 5-10 LC och sedan enbart coacha.... USCH!!

Hinner jag utvecklas till 30/11? Då är det nordiska mästerskapen i Göteborg och det hade varit grymt kul att då passera 80 reps och ännu hellre 90 reps =) En vecka med möjlighet till träning har redan passerat utan att användas.... grrrrrr!

Tid till träning?

Helt lsut för tillfället så jag stensomnar på tåget till och från Göteborg varenda gång! 

BÖRJADE PÅ DETTA INLÄGG FÖR NÄSTAN TVÅ VECKOR SEDAN OCH NU NÄR JAG SKULLE SLUTFÖRA DET SÅ INSÅG JAG ATT DET INTE ÄR NÅGON IDÉ. 

FÖR MYCKET OINTRESSANT OCH DETALJERAT ATT FÅ NER PÅ PRÄNT. NÖJER MIG ISTÄLLET MED ATT BITTERT KONSTATERA ATT JAG INTE HINNER MED DET JAG VILL FÖR TILLFÄLLET OCH ABSOLUT INTE MIN EGNA TRÄNING! OCH DET ÄR SM I KETTLEBELL NÄSTA VECKA, FÖR BÖVELEN!! 

En morgon var jag lite duktig och tog mig ett litet på pass på cirka 30 min - räcker det till SM? 

VAD ÄR DET SOM TAR MIN TID? 

* planering av SM

* combatrelease

* heltidsstudier

* facklitteratur

* praktik (+utvecklingsarbete)

* rättning av 75 elevarbeten

* planering av CrossFitkurs 

* ett hus att ta hand om

* ekonomi att grubbla över (tjänstledighet märks av i kassan)

JUST DET, ALLT DETTA SKA VARA KLART v.44!!

KÄNNS RIMLIGT!  

Mitt fredagsnöje efter IDOL, kolla in koreografin till det nya Combatpasset 

Hello kettlebell!

Terminen startade med SELMA SPA som omnämndes i mitt senaste inlägg (den 17 augusti!!) och sedan dess har det rullat på i en väldig fart. Någon ro till att sitta ner och blogga har inte funnits.

Det är flera saker som jag gärna hade bloggat om men det får bli vid senare tillfälle (OM det blir av). Skulle jag försöka skriva ikapp det nu så kommer jag väl aldrig fram till nuläget och dagens datum.
Nämner några saker i punktform - är det något som väcker intresse?
* Uppstart med nya elever + mentor i år 7
* Alliansloppet (speaker även i år)
* Jobb på Butlers
* Läger med vandring på Bohusleden med år 8 (72 elever)
* Inventering på SG
* CrossFit
* Kostförändring

Nu sitter jag hur som helst i Göteborg på Pedagogens bibliotek och inväntar dagens andra seminarium. Varför jag sitter här är en väldigt, väldigt lång historia och om jag går in på den blir det ett mycket aggressivt och ilsket inlägg. Därför tänker jag helt enkelt bara acceptera det faktum att jag ska försöka kombinera jobb och studier under fem veckor för att sedan ta tjänsteledigt 5 veckor och genomföra praktik på en annan skola. INSANE, men som sagt, nu accepterar vi detta och går vidare i livet. Jag har blivit lovad och intygad att det inte ska dyka upp fler hål i min utbildningsplan och efter v.44 hoppas jag för hela mitt liv att jag kan få min lärarexamen!!

2 september känns för övrigt som ett magiskt datum för hösten och lämpligt nog så drar höstterminen igång för både Älvhögsborg och TKSK ikväll. Jag ska ha ett Combatpass med utlottningar av fina priser och därefter börjar TKSK sina träningar på måndagar istället för på torsdagar. Det känns väldigt bra. Tidigare har jag tränat CrossFit direkt efter Combat på måndagar och det har liksom inte gett CrossFit en ärlig chans eftersom jag alltid kommer dit helt trött och slut i musklerna. Nu kan jag istället köra CrossFit på torsdagar och komma till träningen relativt fräsch.

Igår höll Daniel i sommarens sista träningspass med TKSK och jag passade på att ta mig ner. Inser att SM närmar sig och som vanligt har jag knappt kollat på kloten sedan förra tävlingen och det var länge sedan!! Vi körde en stege med en procentsats och den baserades på att man skulle klara 80 reps/ minut i 10 minuter. Jag stod i valet och kvalet mellan 20kg eller 24 kg men valde till en början att satsa på 20kg - just för att det var så längesedan. Det kändes relativt lätt så i vissa set provade jag även med 24 kg. Det gick fint men jag insåg också att det aldrig hade gått att genomföra hela stegen med den vikten. Jag insåg också att jag måste lugna ner mig och inte ha så förbaskat bråttom.
Lite kvar att jobba på alltså.

MIN STEGE

10 % - 8 reps - 20 kg - 38 sek

20% - 16 reps - 20 kg - 1,16 min

50% - 40 reps - 20 kg - 3 min

30% - 24 reps - 24 kg - 2,35 min

30% - 24 reps - 20 kg - 2,12 min

20% - 16 reps - 24 kg - 1,30 min

10% - 8 reps - 24 kg - 40 sek 

På SM i oktober hade det varit väldigt roligt att klara lite över 80 reps med 24 kg och om jag tränar med liknande upplägg så borde det inte vara helt omöjligt. Jag gjorde ju ändå 70 godkända reps på Valhalla Open i Oslo i juni. Det viktiga nu är bara att inte låta tiden gå och glömma bort min egen träning. Om jag skriver ut min plan här så kanske det bidrar till att jag känner större press på att faktiskt träna. Vi får se - nu ska jag leta upp sal B2-213.... hmmmm?

Näst sista setet i stegen

Första träningarna

Semestern är över (åtminstone den på bortaplan) och det är dags att ta tag i kroppen/formen igen. 

Något har hänt under sommaren, tror vår tvättmaskin har ställt om sig - den krymper liksom kläderna på något märkligt sätt och allt sitter helt plötsligt lite tightare... väldigt, väldigt skumt ;)

Vi har gått nästan hela dagarna under vår vistelse i Italien (förutom vid Gardsjön), men kroppen har inte utsatts för påfrestning och kommit upp i puls. Vi tänkte inte så mycket på det då men när man har kommit hem och vet att det är snart är dags att få träna igen så känns det att kroppen saknat det! 

Gruppbild efter professional kettlebell training med Igor.
Han ville vara nära tjejerna, hihihi. 

Först ut blev ett PT-tillfälle med Igor Mosorov som för tillfället är i Uddevalla där det arrangeras ett Summer-camp i kettlebell. Jag tänkte att det kunde vara bra att få lite tips på min egen teknik då jag mest fokuserar på medlemmarna i TKSK och glömmer bort min egen träning med kloten. 

Lite lätt nervös åkte jag till Uddevalla och drillade Long Cycle i lite drygt 60 minuter. Det var hemskt. Jag orkade typ ingenting och axlarna tog slut direkt, för att inte tala om mina underarmar som fylldes med mjölksyra första kvarten och sedan gick den inte att få bort. 

Drog på mig ett par färgglada träningsbyxor för att få lite extra energi =)

Dessutom har vi lite olika pedagogik om man säger så och det hade nog gett mig mer om jag hade fått tips på bra övningar för att bli bättre istället för att enbart få höra femtioåtta gånger om vad det är som är fel och väldigt, väldigt dåligt. Jag ifrågasätter inte hans kunskap på något sätt, han såg allt, men jag hade önskat ett lite annorlunda upplägg. Jag vet att jag måste få ner min armbåge till magen/höften!! 

Det var mycket nytt att tänka på och jag blev trött = händerna blev uppslitna och det var inte aktuellt för mig att delta i gruppträningspasset som han hade med TKSK klockan 20.00.

Det var dock väldigt nyttigt att stå vid sidan och observera, både honom och klubbens medlemmar. 

Fredag morgon hoppade jag upp ur sängen och var sjukt laddad för CrossFit. 

Jag loggade in på hemsidan och tjuvkikade på dagens pass, var lite nervös att mina trasiga händer skulle medföra ett hinder i min prestation. Programmet såg omformbart ut och jag åkte till Älvhögsborg och skuttade nästan in i salen. Det var gött att vara tillbaka och sjukt kul att träffa alla i boxen igen.

Dagen pass bestod av teknikträning i stående tre-steg och en en metcon-WOD. 

Vi skulle först beta av 750 kg thrusters (t.ex. 30 reps med 25 kg) - därefter: 

25 toes-to-bar (jag gjorde 30 fällknivar)

25 over-the-box 

25 toes-to-bar (jag gjorde 30 fällknivar)

Avsluta sedan med 750 kg thrusters igen. 

Passet var klart på cirka 12-13 minuter och det kändes i hela kroppen. På ett positivt sätt! 

Tjopp, tjopp, tack för idag sa jag och rusade vidare. 

Lördag morgon ringde klockan strax innan klockan 09.
Det var dags för mig att instruera mitt första pass efter semestern.
Ett cykelpass på 60 minuter. Musiken var färdiglyssnad kvällen innan och kläderna var förberedda.
Lite lätt frukost och sedan iväg till Älvhögsborg där jag möttes av 12 pigga spinnare.
Passet gick väldigt bra och det var riktigt kul att köra igen. Måste dock byta ut två låtar som jag märkte att jag var ordentligt trött på, antagligen spelades de för mycket på vägen till Italien.
Det var hur som helst en go start på dagen och jag hoppas på fler lördagspass! 

Senare på dagen började jag få svårt att gå. Lårmusklerna kunde inte riktigt ta emot mig och benen vek sig om jag inte parerade och gick försiktigt. Speciellt nedför trappor eller liknade. Träningsvärk från yttre rymden var på ingång och under grillkvällen hos Annis & Jocke eskalerade den med besked. 

Jag brukar tycka om att ha träningsvärk men det här var inte den där goa smärtan. AJAJAJ! 

Söndag morgon var det ännu värre och för att få bukt med den så gick jag & Victor ut på en promenad, i så raskt tempo jag kunde förmå att gå i. Victor fick strosa om man säger så! När jag blev lite varm så kändes det rätt ok men så fort aktiviteten avtog var vi tillbaka på ruta 1. Tusan också! 

Det var ju inte ens ett intensivt benpass jag gjort - lite thrusters ska man klara av, trots semester??!!

Idag har det dock känts lite bättre och jag lyckades faktiskt ha mitt Combatpass! 

Värmen kom fort och jag kunde till och med utföra esquiva och utfall!!! 

ÄLSKA TRÄNING - NU DRAR HÖSTTERMINEN IGÅNG!!! 

Hemmafru på semestern?

Nu först har jag börjat känna att jag faktiskt har semester, och då är det typ 3 veckor sedan den började. Herregud, det är tur att jag har mer än fyra veckor! I och för sig har jag jobbat lite på Arena Älvhögsborg och hjälpt till på SG Interiör men ändå! Victor gick på semester igår och kanske är det även det som påverkat min känsla, rutinerna har liksom varit som vanligt eftersom han jobbat.

I eftermiddag ska vi ha kalas för Victor som blev 34 år i måndags och jag har använt lite av min lediga tid till att baka. Jag är inte speciellt duktig, har en förmåga att göra något tokigt längs vägen men tycker att det är väldigt roligt. Jag har tagit mig an vaniljdrömmar och cheesecake med Philadelphia-ost och digestivekex. Jag har inte hunnit provsmaka så vi får se vad de säger ikväll. Spännande!

Mina första vaniljdrömmar - ever!

Ingredienserna till mitt andra bakverk - cheesecake (socker saknas på bilden)

Jag har inte bara bakat.

Jag har dessutom inkräktat på Victors territorium - matlagning.
I tisdags jobbade han natt och då brukar han gå upp runt lunchtid dagen efter. Jag bestämde mig för att han skulle slippa ställa sig vid grytorna och tog saken i egna händer. Det blev en sallad med broccoli, bladspenat, avokado, cashewnötter, champinjoner och halloumi-ost. En hemmagjord vinegrette blev pricken över i:et och både jag & Victor tyckte det smakade riktigt bra. Kul!

Mumsig sallad - ännu godare dag 2

Semesterkänslan har även fått mig att plocka fram böcker som legat och väntat ett bra tag. Nu har jag ro i kroppen att försvinna bort i den litterära världen. Först ut blev Hemligheten på Mercy Close av Marian Keyes som jag fick av mina systrar när jag fyllde år i maj. Jag har läst alla böcker av Marian Keyes och tycker de är behagliga att komma igång med. Den här var ok, men inte i samma klass som de tidigare. Den påminde mer om en deckare och visst, jag ville veta om de skulle hitta den försvunna personen men jag roades inte så mycket av läsningen i övrigt.
Kanske hade jag för höga förväntningar, kanske drog jag ut på läsningen för länge (började lite smått i maj), kanske var den helt enkelt inte i min smak? Har ni läst den? Vad tyckte ni?

Jag kan inte bara äta och läsa under min semester. Den här kroppen är van vid fysisk aktivitet och jag blir väldigt lätt rastlös. Förkylningen jag drog på mig i samband med Crossfitutbildningen vill inte ge sig så det har fått bli vila i stort sett hela veckan. Urk!
Då passar det i och för sig bra med ett hus, en trädgård och fint väder. Där finns det alltid saker som man kan sysselsätta sig med. Jag har hittills mest rensat. Ogräs i buskar, mossa, gräs och maskrosor mellan stenplattor på uppfarten och en hel del längs kanterna på "vedboden". Det tar sin lilla tid men det är väldigt tillfredställande att se resultatet.

Man blir dock lite smutsig...

Vattenmelon är en saftig och god belöning =)

Jag har alltså fått avstå träning hela veckan. Åtminstone för egen del. I tisdags hade jag ett kettlebellpass för Älvhögsborgs medlemmar och igår var det träning med TKSK. Äntligen kunde vi hålla till utomhus. Jag önskar dock att jag kan vara mer aktiv på dessa träningar för att inte tappa min egen teknik och uthållighet i kettlebell helt. Om SM ska hållas i Trollhättan i höst vill man ju liksom prestera lite extra bra. Gänget kämpade på bra och vi hade en härlig timme i kvällssolen. Bjuder på två bilder och om någon blir nyfiken på mer så är det bara att kika in på http://tksk.weebly.com

Lagutmaning - lag 1 kämpar på med Thrusters

Situps i gröngräset - härlig bild tycker jag =) 

Träningshelg

Det här har verkligen varit en helg i träningens tecken. 

Fredag morgon började med ett spinningpass klockan 07.00 och jag gjorde en liten chansning när jag tog med Eric Amarillos nya låt. Sambofet, en fortsättning på "Vill du ligga med mig då" som spelades 2011.  Jag tycker det är både kul och trevligt att klämma in en svensk låt i mina pass och taktmässigt fungerar denna låt alldeles utmärkt till att trampa ur benen efter en tung uppförsbacke. 

Dessutom blev det lite leenden i salen =)

Denna fredag visade sig bli en toppendag, kanske årets första riktiga sommardag. Helt underbart! 

Jag hann hem en snabbis efter jobbet och njöt av värmen i cirka 40 minuter innan Per ringde och meddelade att han stod utanför. Dags att hoppa in i bilen och åka till Göteborg på en kvartalsutbildning i BodyCombat. De har aldrig legat på fredagar innan och när vi bokade kändes det perfekt att få det gjort på en fredag så att man sedan har hela helgen fri. När termometern i bilen visade att det var 27 grader ute och man kände doften av grillkväll kändes beslutet inte lika klokt längre.

Ingen återvändo, vi bytte om och gick in på Nordic Wellness på Lindholmen. 

Jag & Michael i Nya Hallen 

Det var alldeles lagom med folk och instruktören för dagen var Michael Steenhouwer. Tror inte vi har haft honom på kvartal innan men jag har instruerat tillsammans med honom på ett convent på Arena Älvhögsborg och sedan hade han ett Combatpass på The Nike Blast 2012.   

Både jag & Per var supernöjda när vi åkte hem. Bra utbildningsdel, ödmjuk och proffsig instruktör samt ett program som känns kul och lagom utmanande att ta sig an inför sommarschemat. Längtar!! 

Vi var inte hemma förrän närmare 21 så det blev inte så mycket mer gjort denna dag. 

Mumsade i mig en stor portion spaghetti och köttfärssås och hällde i mig vatten för att försöka ladda inför lördagens utmaning. Ett cykellopp som jag & Carro anmälde oss till i slutet av 2012. 

Då kändes det långt bort och jag trodde väl som vanligt att jag skulle hinna träna MASSOR inför "tävlingen". Planen var att jag, Victor, Johan och Carro skulle genomföra loppet tillsammans men Johans axel är lite paj så det blev inget med det. Han fick istället vara vår service-man och chaufför. 

Det var Brudfjällsracet, med start i Mellerud, vi hade anmält oss till och jag hade ingen aning om att det skulle vara så himla kuperat som det var. Vet inte riktigt hur vi tänkte när vi anmälde oss. Victor har inte cyklat sedan i april/maj FÖRRA ÅRET och inte tränat sedan årsskiftet. Han håller igång i och med renovering och liknande men han tränar ju inte uthållighet, styrka och puls på det sättet som kanske krävs för att klara nästan 11 mil i kuperad terräng. Starten gick vid 11.15, vi släppte förbi alla dem som jagade tider och hittade ett tempo som passade oss. Målet (i varje fall i mitt huvud) var att vi skulle ta oss runt banan på cirka 4 timmar och de fyra första milen hade vi några minuter tillgodo för att lyckas med detta. Tyvärr gick Victor "in i väggen". Han fick mjölsyra i båda benen vilket medförde att minsta lilla backe var plågsam. Jag måste ha tänkt att det var en kort runda för jag hade inte med något som kunde ge extra energi. INGENTING! Hur tänkte jag där egentligen? En bar, chokladkaka, banan eller dextrosol hade kanske varit på sin plats, men icke! Turligt nog hade Carro en blandad liten kompott i sin cykelväska och det piggade upp Victor för stunden, men oj som han fick slita. Envis som han är så vägrade han såklart att ge upp även fast Johan skulle ha hämtat honom direkt. Istället cyklade han och svor lite för sig själv medan jag och Carro rullade på och småpratade längs vägen. 

Usch, det kan inte ha varit roligt för honom! 

Taggade innan start! 

När vi fick börja gå i uppförsbackarna så släppte vi tankarna tid och fokuserade enbart på att faktiskt komma runt. Jag kände mig väldigt pigg och kunde verkligen njuta av den fantastiska natur som rundan bjöd på. Sverige kan verkligen vara hur vackert som helst!! Jag kunde också konstatera att jag tycker mer om när det går uppför än nedför... Huuha, ibland var det riktigt brant och gick obehagligt fort =) Min cykel-app var visst inte helt pålitlig för när den visade att vi var i mål var vi fortfarande på fjället och hade nästan en mil kvar. Då tappade jag modet. Min nedräkning hade liksom börjat och lite smått uttråkad ville jag bara komma fram. Inte mycket mer att göra än att trampa på!

Inte sååå långt kvar! 

Vi tog oss i mål - fast utan målgång!! Vi var tydligen så långsamma att tävlingen var undanplockad. 

Visst, det tog 5 timmar och 28 minuter men arrangerar man en tävling så får man väl vara kvar? 

Lite mat och en go dusch så var vi alla vid gott mod när vi hoppade in i bilen och åkte hem igen. 

Jag frågade inte de andra, men bestämde mig för att köra nästa år igen =)

Klickade hem en belöning från www.sportamore.se - Nytt "skydd" till min iPhone 

Lördagkvällen spenderades i soffan med inspelad final av Let's Dance. Alldeles lagom ansträngande! 

Chips blev en bra omladdning inför fortsatt utmaning på söndagen. Då var det nämligen dags för kettlebelltävling på Älvhögsborg igen. TKSK arrangerade och hade även bjudit in andra klubbar. 

Vid invägningen visade det sig att det blivit ett stort bortfall. Närmare 12 personer saknades och det blev totalt 10 tävlande och således 5 heat med två lyftare i varje. Några erfarna, några nya och några comebacks. Det är det som är det fina med de här tävlingarna. Alla kan vara med!! 

Jag var osäker på om jag skulle tävla eller ej men man blir alltid sugen när man ser alla andra prestera. Jag velade lite fram och tillbaka men bestämde mig sedan för 5 min long cycle med 24 kg. Det är ju 24 kg jag vill köra med längre fram och då är det lika bra att börja öva redan nu. Dessutom vet jag inte om jag hade fixat 10 minuter med 20 kg. Jag har nog legat av mig en hel del. 

Resultatet blev 61 reps. Två mindre än på tävlingen i Uddevalla men då höll jag på i cirka 6.30. 

Har jag blivit snabbare eller var det mentalt? Att jag visste att det bara var 5 minuter? 

Jag är i varje fall nöjd! 

Crossfit x 3

Yiihoo!
Jag har hunnit träna mer crossfit än vanligt den här veckan och ju mer jag tränar desto roligare är det!
I tisdags var det sommarvärme i Trollhättan och när jag kom hem från jobbet passade jag på att tvätta alla fönster i vårt uterum. Det tog sin lilla tid och det var säkert över 30 grader i detta inglasade utrymme. Gott att ha det gjort i varje fall, nu är det inte mycket kvar innan vi är helt klara med den renoveringen =) Kommer bli härliga sommarkvällar!

Crossfit stod på tisdagens schema och eftersom det var så gött väder snörade jag på mig skorna och joggade ner till Älvhögsborg. Puh, jag är sååå tung i mitt löpsteg. Jag har verkligen tappat det lilla fråntryck jag en gång hade. Men men, det är väl bara att bita ihop och helt enkelt träna mer löpning. Suck!
Passet bestod av teknikträning för handstand pushup och vi fick prova på olika förövningar och stegvis jobba oss mot den "riktigt övningen". Målet var att vi skulle lära oss att göra kipping handstand men jag tror faktiskt inte att det var någon som lyckades få till den helt och hållet, förutom Daniel då förstås. Oj som jag skrattade när vi skulle försöka kippa oss upp på väggen. Herregud, ibland har man ju kroppskontroll noll. Det gick rätt ok att stå i "grodan" och kippa ut till vanlig planka, men när plankan bestod av att fötterna skulle upp väldigt högt på väggen så gick det helt klart sämre. Hahaha.
Jag bjuder på mig själv idag och lägger ut ett filmklipp när jag gör dessa två övningar. Som vanligt har jag filmat först försöken för att längre fram i livet kolla tillbaka och förhoppningsvis se mina framsteg =) Håll tillgodo! 

Tisdagens WOD innehöll något som hette deficit HSPU och den gjorde vi inte, om man säger så. Den innebar att man skulle bygga upp en höjd på cirka 15 cm under varje hand (förslagsvis med viktplattor) för att kunna gå riktigt djupt i pushupen. Oh no, no yet! Jag höll mig till grodan - kipping planka =)

Minns inte vad tiden blev men tror att jag körde på 50-50-? kg och runt 10 minuter. Ska kolla upp detta så att jag inte ljuger här i bloggen, det vore ju väldigt tråkigt, i varje fall för mig. 

Därefter sprang jag hem igen. Lunkade kanske är en mer korrekt benämning men jag tog mig åtminstone hem. Konstigt nog kändes det lättare hem än dit, trots att det bara är uppför. Skumt. 

Onsdag blev det ingen träning för min del. Jag var på möte för Les Mills-instruktörer och sedan var jag coach på TKSK's träning. De fick känna lite på tävlingsmomenten och sedan gjorde vi en stege med sving, thrusters och burpess som visade sig vara otroligt jobbig. Mer om detta finns i bloggen på http://tksk.weebly.com  

Torsdag (Kristi Himmelfärdsdag) var en ledig dag för min del och efter att ha lagt ut matta i uterummet och piffat i ordning med lite möbler och inredning där så kom Victors mamma på besök. Tror banne mig vi tillbringade hela dagen/kvällen i uterummet med undantag för den timmen jag var iväg och körde Crossfit. Det fanns tre träningstillfällen att välja mellan denna dag och jag var uppenbarligen den enda som valde sista passet. Rätt gott för på tavlan med alla resultat så såg det ut som att det varit rätt fullt i boxen på de två tidigare passen. Det är självklart mer pepp när man är många men just idag var det faktiskt skönt att verkligen bara kunna fokusera på sig själv och tekniken i övningarna.
Pausesquat (ner i benböj och pausa i 5 sekunder) var först ut och jag körde mina treor på 40, 60, 70, 70 kg. Det kanske hade gått att lägga på lite del men jag vill vara lite försiktigt då det på vägen upp drar i en sena i vänster framsida lår. Sedan fick jag testa hangpower snatch och känna på den rekommenderade vikten. Det kändes helt ok. Jag föredrar att börja med stången på låret. Uppåt är inga problem men jag behöver få bort min "pumpinstruktör-stil" på nedvägen. Jag delar upp den i fyra olika steg, eftersom man i pump följer musiken som oftast är uppbyggd i fyror och åttor taktmässigt. Vi hade gott om tid så jag fick även prova på en ny teknik för att klättra i rep. Först förstod jag inte alls hur jag skulle komma upp men sedan lossnade det lite. För att bli snabbare upp måste jag bli kvitt den fåniga rädslan över att ramla ner. Hur ont kan det göra när det är typ 3,5 m? FJANT!
När övningarna var testade drog klockan, musiken och passet igång. SÅ GÖTT PASS!!
Tack Daniel för behövlig pepp! Härlig blandning av övningar och svetten sprutade! Me like!!!

Om man bortser från viktvästen så körde jag RX. Tiden blev 12.43!
Repklättringen gick bra. Jag knep nog rätt mycket med mina lår för de är ömma på insidan =) 

Sist men absolut inte "minst" - jag tog mig ner till boxen även igår, fredag. Jag var lite osäker på hur jag skulle göra eftersom jag hade spinningen klockan 07 och då bara skulle hinna hem och äta frukost nummer två, slappa lite och sedan ta mig ner till Älvhögsborg igen. Vad tusan, jag kan aldrig gå på lunchpass - tag nu tillfället i akt och passa på, sa jag till mig själv och åkte ner. Så nöjd med det beslutet.

Passet började med övningen Turkish GetUp och den är jag ganska bekväm med. Jag gjorde ett flertal rep med 16 kg och testade sedan en per sida med 20 kg. Kanske hade gått med tyngre?

Sedan var det dags för en HERO-WOD med namnet Kalsu. Det är en WOD som sker On the minute vilket innebär att du varje minut ska göra speciella övningar. Denna gång var det alltså 5 burpees och sedan så många thrusters som möjligt. Efter en minut pep klockan och då var det dags för burpees igen. Målet var att köra på tills du genomfört 100 thrusters och maxtiden var 20 minuter. Jag är inte bra i matte men jag lyckades räkna ut att jag skulle klara tidsgränsen om jag gjorde 5 thrusters varje minut. Jag höll mig till denna plan och skrev för säkerhets skull ner antalen varje minut även om det tog någon extra sekund från vilan. 

Rekommenderad vikt var 42,5 kg men jag började på 40 kg och fick sedan gå ner till 32,5 samt 30kg.
Jag klarade åtminstone 100 thrusters och hade cirka 20 sek tillgodo. Sjukt jobbigt pass, både psykiskt och fysiskt!
GÖTT!!!! 

Blir helt upprymd bara genom att skriva om veckans träning. Så himla roligt! Det borde finnas fler lediga dagar per vecka så att man hinner med det där lilla extra utöver den vanliga träningen.
Imorgon, söndag, ska jag dock vila för den här veckan har det även blivit BodyCombat och två spinningpass + att vi om två timmar ska ut och cykla Öresjö runt med triathlon-laget. Jihoo!

TKSK goes GRIT

I torsdags överraskade jag medlemmarna i Trollhättans kettlebell sport klubb med en annorlunda träning. Vi samlades i E-hallen och hade ett litet, kort, men välbehövligt klubbmöte, testade lite biathlon och tågade sedan upp till sal 3 där vi möttes upp av Linda och Camilla.

Time for GRIT - en nyhet från Les Mills.
Jag har själv inte hunnit provat det tidigare men har hört av flera i min omgivning att det sjukt jobbigt.
Sådant tycker jag om så jag var väldigt förväntansfull.

Vi lassade på vikter på en stång och sedan drog det igång. 30 minuter av högintensiv intervallträning. Tiden gick väldigt, väldigt snabbt och Linda/Camilla var både duktiga och inspirerande. Tempot var lite för högt för min smak. Om man ska lassa på så mycket som 30-50% av sin kroppsvikt på en stång så är det svårt att behålla tekniken i ett väldigt högt tempo. Det kan dock hända att upplevelsen blir annorlunda redan andra och tredje gången, det är ju alltid svårt första gången man gör något och jag vill helst hänga på från första repetitionen. Återkommer =)

Gruppen verkade vara väldigt nöjda de och tyckte det var kul med något annat - det var huvudsaken. Jag tror dessutom att denna typ av träning är sjukt bra som komplement till lyftandet av kettlebells. Om man kör på i 30 minuter med tunga vikter kommer 10 minuter long cycle, jerk eller snatch bli lätt =)

SJUK

Jaha! Då "drabbades" jag också av den där jäkla influensen!
Anade att det skulle ske då jag var otroligt seg på tisdagens träning och kom upp i puls ovanligt snabbt. Onsdagen flöt på som vanligt på jobbet, men när jag satt på Butlers music quiz på onsdag kväll bommade näsan igen. Helt plötsligt! Beställde in två koppar te och knapprade lite Strepsils när jag kom hem. Det hjälpte för stunden!

På torsdagen åkte jag till jobbet som vanligt och morgonen bestod av yoga + redskap. Det gick sådär med yogan, inte supersmart att stå upp-och-ner, men det gick. Tillbaka till skolan för tre lektioner med undervisning i norska. Gick inte alls bra. Rösten bröt sig och helt plötsligt började tårarna rinna och huvudet värka. Skit också! Åkte hem lite tidigare och den turen på min humla hör inte till favoriterna. Ögonen och näsan rann i kapp och jag kunde varken andas inåt eller utåt, kändes det som. Väl hemma insåg till och med jag att det skulle bli svårt att genomföra två kettlebellpass. Tur att man har goda vänner. Jonas ställde upp och tog hand om Åsakas fotbollsförening och Mika genomförde mitt planerade pass med TKSK. Tusen tusen tack! Jag stensov i soffan medan Victor och Elin började lägga klinkers i vår entré!!!

Fredag morgon fick Linda ta mitt cykelpass men jag åkte ändå till jobbet och hade mina ynka tre lektioner. Den sista var dock ett längre pass med BOWLING. Skönt att det inte är någon ljudvolym i en sådan hall. Åh, jippi! Fick du strike igen??!! Jihhooo!
Låter lite bitter, men det var faktiskt trevligt och febern kom inte tillbaka förrän i slutet av lektionen och då var det klart för dagen. Planen var att åka på personalfest med Fridaskolan men det slutade med att jag däckade i soffan ännu en eftermiddag/kväll. Jag hatar att vara sjuk!!

Jag känner mig slapp, lat och meningslös. BLÄ!!
Vaknade till en stund när Elin och Victor var klara med golvet och satt med när de tog en fika. När Mika kom och hämtade dem dröjde det inte många minuter innan jag somnade igen. Snark!
Spenderade resten av kvällen i soffan men blev lite piggare lagom till Gladiatorerna så då tog jag en kopp te och lyckades kolla på hela programmet samt ögna igenom lite texter eleverna skrivit.

Denna lördag har inte heller börjat riktigt bra och jag fick tyvärr ringa och ställa in det BodyCombat-pass som jag skulle ha haft. Det hör inte till vanligheterna men just Combat är svårt att instruera utan att köra och energin fanns verkligen inte där imorse. Jag sov LITE till istället. Typ hela dagen!
Och strålande sol har det varit ute!!!

Nu frampå kvällen känner jag mig väldigt mycket piggare och jag har tagit mig igenom några av elevernas filmanalyser men också påbörjat (äntligen) en kurs i Fotografi: Visuell kommunikation som jag antogs till i höstas. Då, med uppsatsskrivande och allt, fanns inte tiden men nu tänkte jag se om den går att genomföra. 7,5 hp på distans och jag har till oktober på mig att bli klar. Jag är taggad!
Ska se om jag hinner titta klart på alla avsnitt i lektion 1 redan ikväll... hoppas!!!

Ska knapra lite med Alvedon och halstabletter så att jag kanske hinner bli frisk till imorgon. Då drar nämligen Crossfit Games igång och det vore väldigt tråkigt att strykas innan man ens startat.
Håll tummarna!!

Time?!

Ledningen på Fridaskolan vet att det kan vara tufft med nationella prov - tack för denna peppning - underbart!

Ojojoj... nu går det längre och längre tid mellan mina inlägg här på bloggen. Jag kanske inte längre är den tidsoptimist jag så länge har varit? Även min tid verkar gå åt och jag hinner knappt med det som jag borde. Suck! En situation som jag verkligen inte är van vid - and I don't like it!

Sedan senaste inlägget har tiden kretsat runt nationella prov i svenska, förberedelser och genomförande av 24-timmars, lite komma-i-kapp träning och försöka sova några timmar per natt. Nu är jag i fas med träningen, 24-timmars är genomfört och i veckan sker de sista NP-proven. Därefter väntar härliga dagar med rättning av 75 läsförståelse, 75 uppsatser och 75 filmanalyser. Tur att vi satt upp en arbetslampa till mig i vardagsrummet. Nu kan jag ju "umgås med Victor" samtidigt som jag arbetar - perfekt!

Arbetsmyra

Jag har kommit igång med crossfit igen och klubben växer. Nu kan Daniel inte längre komma ihåg alla våra resultat så vi har fått varsin liten anteckningsbok. Vad tror ni lärarinnan och listmänniskan nr 1 tycker om detta? Underbart!!! Lycka! Nu ska jag skriva in så mycket jag kan, så fint jag kan! Förhoppningsvis får jag också skriva in bättre och bättre resultat.

Mitt första inlägg i boken

24-timmars blev lyckat även i år. Jag körde ett pass kl 22.00 - temat var Funhouse och jag valde att tolka det som träningsglädje och valde ut låtar som verkligen gav energi för att orka ge det lilla extra. Det är helt galet vilken go känsla det är att instruera på ett så stort event. Jag är redan laddad för nästa år - vad kan det bli för tema då tro? Trollhättans Kettlebell Sport Klubb (TKSK) ställde också upp med ett lag och vi är nog bättre på att svinga och lyfta klot. Tror vi hamnade på plats 78 av 103. Det är bra för klubbkänslan att göra saker tillsammans och vi blev 12 glada cyklister. 2 timmar var alltså och jag rev av mina kl 00 och kl 02. Ovant att träna mitt i natten men man rycks verkligen med! Victor fick äran att samsas med mig och cykla 01 och 03. Det var väl snällt av mig =) 

Mitt pass hette SWOOSH! Tiden flyger förbi när man har roligt!

Så här såg det ut på Camillas pass klockan 14.00

Hur kul eventet än är går det inte att förneka att man hamnar på minus på sömnkontot. Och det får jag lida av den här veckan. Att jag dessutom arbetar som bäst mellan 22-00 hjälper mig inte precis. Finns det fler där ute som sätter upp gardiner, planerar lektioner eller storstädar toaletten runt 23? Hoppas!!

2013 verkar vara ett snabbt år - ska göra mitt bästa för att hänga på!

Uddevalla Kettlebell Open

I lördags var det kettlebelltävling i Uddevalla. Fokus låg på long cycle och vi var många från TKSK som tog tillfället i akt att tävla och prova förmågan med tyngre klot. Vi var sjukt taggade efter alla bra resultat på SM men de två månaderna som nu gått har inte bestått av så mycket träning som vi hade trott. Jul, nyår, bröllop och en resa till Kiruna har bidragit men ledigheten har nog medfört lite lathet också, i varje fall för mig.

Medlemmar från TKSK som alla tog medalj i helgens tävling =)

Tre av grabbarna gick upp på 2x20kg och jag valde att prova 24 kg. Elin och Fahreta skulle också ha tävlat men de fick avstå på grund av sjukdom. Lite tråkigt men det kommer fler tävlingar. Jag var först ut från klubben och denna gången var jag inte alls så nervös som jag varit innan. Antagligen för att jag inte hade något att jämföra med. Jag har bara kört med 24 kg en gång och det var på SM i strong sport i november. Då gjorde jag 42 reps, sedan var mina 4 minuter slut. Jag kände då att jag hade orkat några reps till och därför var mitt mål i lördags att göra 50 reps eller så många som möjligt på 5 min. Jag visste också att det fanns en rank  på 56 reps, enligt RGSI's tabell. Så det var ett annat mål.
Jag gick upp och körde på i mitt vanliga 12-tempo och när jg märkte att jag gjorde mer än 25 reps på höger sida som är min svaga så fick jag lite hopp och övergav det första målet och siktade på det andra. Det blev 30 reps på höger och sedan 33 reps på vänster - resultatet blev alltså 63 reps och tiden cirka 6 minuter och 20 sek. Jag är supernöjd!!! Hade jag satt ett högre mål så hade jag nog klarat mer för det kändes som att kroppen blev trött först när jag såg att målet var nått. Det får bli nästa gång!

Vinnande stafettlaget - jag och två duktiga lyftare från Ukraina

Efter ordinarie set med long cycle var det dags för stafett i lag om tre personer. Vi tänkte först att det skulle vara kul att bilda två lag från TKSK eftersom vi var 6 st kvar på tävlingen, men det visade sig att lagen skulle bestå av bara killar eller bara tjejer. Typiskt!
Killarna bildade ett lag och jag gjorde mig redo för att heja på och peppa. Då kom Kira och Elena fram och frågade om jag ville bilda ett lag med dem. Självklart ville jag det. De är två riktigt duktiga lyftare som dessutom försöker få sporten mer jämlik eftersom de vill att tjejer ska lyfta med två klot =) Me like!
Det blev en jämn match och vi lyckades kamma hem segern med några få reps! Kul!!!

Fascinerande nog vann även killarna sin stafett. Mest imponerade nog Jocke som aldrig lyft 2x20kg men ändå matade på repetition efter repetition. Det var ännu jämnare bland herrarna och ett tag låg de exakt lika. Tror de vann med två reps! Grattis grattis!

Det är väldigt roligt att vara iväg på tävlingar. Det är dessutom både lärorikt och bra för sammanhållningen. Vi har en riktigt bra klubb där alla njuter av varandras framgångar och det tycker jag känns väldigt bra, då blir man stolt som coach =)
Som vanligt efter tävling är jag extra taggad till träning och nu blir nästa mål att klara 80 reps. Hur lång tid är rimligt? Mars månad? Ja, vi satsar på det!