Temat för The Nike Blast i år var Make yourself... Alla pass hade en rubrik på bannern vid scenen som inleddes med dessa ord; Make yourself fit, Make yourself unstoppable, Make yourself proud, Make yourself hot, Make yourself strong osv. I närheten av sal 1 kunde man trycka upp en Nike-tröja med en egen fortsättning på orden. Kul grej.
Jag drömde dock om detta hela natten och sov oroligt ännu en natt. Inte bra, jag som alltid kan sova utan problem. Nu vaknade jag flera gånger för att jag kom på det perfekta ordet, men varje gång jag öppnade ögonen så var det som bortblåst. Jag har fortfarande inte kommit på det så det blev ingen tröja för mig. Suck! Häromdagen skrev Bedros till mig i något sammanhang: Make yourself run! Den var bra... jag ska ju komma igång med löpningen!
När det är roliga saker på G så spelar det inte så stor roll att jag sovit dålig, jag får liksom energi ändå. Mötte återigen upp Bedros på St Eriksplan och vi var framme vid Frescatihallen i lagom tid för att få bra platser på första passet. Rock House (dansaerobic) med Dorotka Baburin. Grymt bra pass och jag fylldes med glädje och energi inför resten av dagen. Hon använde en bakvänd pedagogik som jag verkligen fastnade för och hade mixat musiken efter varenda liten rörelse. Cool var hon också och kändes naturlig trots att hon är ett stort namn i branschen. Me like!
Sprang sedan iväg till en mindre, men fullproppad sal för att delta i Rumble in the ring, ett box/thaibox/kickbox-pass med Madelinn Fernandez. Ett ok pass men jag gillar upplägget på våra boxpass bättre. Nu körde vi en teknik i 3 minuter och sedan bytte vi handskar och mitzar med vår träningspartner som gjorde samma teknik. När vi hade gjort 3-4 tekniker på det sättet så satte man ihop allting = lång kombination Det kanske hade funkat om man var några få i en stor sal men nu krockade alla med varandra hela tiden och jag fick typ bara markera slagen. Kanske jag som är mesig men jag är inte som dem som bara matade på och struntade i om de både trampade på och träffade andra under tiden. Grrr. Blev dock inspirerad till att ha något längre kombinationer nästa boxingpass.
Efter en timme med fight var klockan slagen för en stor Modeshow i sal 1. Den var riktigt bra och som vanligt blir jag avis när jag ser duktiga dansare. Det ser så härligt, roligt och lätt ut när de bara svävar, glider och hoppar fram på golvet. Kläderna verkar vara gjorda för att ha lager på lager och det är inget för mig. Jag vill ha plagg som uppfyller en funktion och inte är i vägen när jag ska göra min rörelser/övningar. Jag kommer använda dem var för sig :) I showen blev det även lite spex då ett gäng manliga dansare hade klätt ut sig till tjejer och genomförde en cool koreografi. Roligt!
I samband med showen presenterades även årets Nike Top Instructor. Fick rysningar när det presenterades. Det måste vara en fantastisk känsla. Önskar att jag också höll i dansklasser så att man åtminstone kunde börja utmana sig själv för att någon gång i framtiden försöka komma med i utagningen. Får hålla tummarna för Bedros istället :) Efter showen tog jag lunch och åt ännu en pastasallad medan jag kollade på ett nytt koncept NTC (Nike training club) Get Fit. Det såg riktigt jobbigt ut och kommer säkert bli en succé.
Det ryckte lite i kroppen av att bara sitta och titta på när "alla" andra tränade och jag såg verkligen fram emot mitt nästa pass, Kettlebell challange med Matthew Griffiths. Jag blev riktigt glad när jag såg att kettlebell fanns med på schemat för det finns så få inspirationstillfällen i gruppträningsform när det gäller kettlebell och inför vårterminens fredagspass ville jag få lite nya idéer. Mina förväntningar var nog lite för höga. Titeln Kettlebell challange gjorde att jag trodde vi skulle köra järnet, det gjorde vi inte. Passet inleddes med 25 minuter yoga/solhälsningar. Säkert jättebra men inte inte vad jag hade förväntat mig och då blir det en krock i upplevelsen. Instruktören var duktig, tydlig och inspirerande i sig, dock höll vi oss till grundövningarna och provade mest på redskapet. Jag ändrade mina förväntningar under passet och allteftersom blev jag mer nöjd.
Jag hade hoppats på en drop-in-plats på Petters föreläsning Drivkraft men den var smockefull. Inte helt överraskande. Jag tog tillfället i akt och kika runt på området, shoppa lite till och ta lite foton. Jag fastnade vid Marvin Foster Jr och hans Chairtease. Vilken instruktör, vilket pass, vilken grupp. Upplevelsen av att se detta pass var nästan det bästa på hela helgen. Det var inte ett porrigt strip-pass utan helt enkelt dans med en stol. Coolt!Innan sista passet klev Petter upp på scenen för att ha en liten minikonsert. Musse ville ha lite närmare kontakt med Petter och erbjöd sitt headset som mikrofon istället. Såg jäkligt roligt ut. Trots alla trötta, uttömda kroppar fick Petter igång alla deltagare och vi "sjöng" med och lyfte "händerna i taket - såklart". Sist ut denna helg var en träningsnyhet som kom 2010 - Piloxing! Jag har läst och hört ganska mycket om detta så jag var väldigt nyfiken på vad det skulle vara. Dans/pilates/box kändes som en skum blandning men jag har förvånats förr. Sal 1 fylldes och två tjejer klev ut på scenen. Vivica Jensen (skaparen av Piloxing) och Cortney Gornall. Jag sågar detta pass. Det var verkligen inget för mig. Hysteriska instruktioner, konstiga övningar och ingenting som kan liknas vid boxtekniker. Jag kommer göra ett eget inlägg om piloxing för jag vill avsluta inlägget om en fantastisk helg på ett positivt sätt.
Jag har varit på mitt första Nike-convent och lätt att jag kommer att åka nästa år igen, utan tvekan. Känner att jag emellanåt varit lite kritisk när jag skrivit men jag har haft en vecka på mig att smälta mina intryck och känna efter vad jag tycker och tänker. Min spontana kommentar på söndag kväll hade varit att jag är lyrisk och lycklig. Det är jag fortfarande men har lyckats sortera alla intryck! Jag vet vad jag vill ha, vad jag tycker om och vad jag ska satsa på nästa gång. Galet imponerad av Lina Andersson som är ansvarig för planeringen av hela grejen. Jag älskar att strukturera, planera och ordna saker så nu har jag hittat en ny förebild :) Allt flöt på otroligt bra hela helgen. Antigen är det hon själv som är helt fantastisk eller så har hon väldigt bra kollegor. Jag är även imponerad av alla Nike-instruktörer som levererade pass efter pass och fick drygt 2000 (tror jag) deltagare att slita en hel helg.
TACK!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar