Lördag - 1 dag kvar

Lördag morgon var Per Nord uppe vid sjusnåret och vallade våra skidor med ett första lager. Då sov jag och Anna fortfarande gott och ovetandes om detta. Vi gick upp vid 08 och åt då frukost tillsammans med alla de andra. Sedan splittrades vi.
Några höll till i slalombacken.
Per höll till i vallaboden.
Jag, Anna och hennes man Peter höll till i Vasaloppstältet, ett stort tält med allt man behöver inför loppet. Vi hämtade ut våra nummerlappar och fick ett litet kit till logistiken. Fantastiskt bra ordnat med märkning av tillhörigheter osv. Därefter hamnade vi i shoppingdelen och där skapades det behov, av ALLT. Jag försökte begränsa mig, men vissa saker måste man ju ha.

• Vätskebälte
• Midjeväska
• Solglasögon - ifall det blir sol eller yrsnö (som det var denna lördag)
• Vasaloppspaketet - energitabeletter, bars, liquids, gel osv, till det ringa priset 295:-
• En t-shirt. Inget måste inför loppet, men ack så viktig EFTER loppet. Ett minne! Kanske lite dumt att köpa den innan man genomfört det hela men jag ville inte riskera att bli utan.

Tillbaka till stugan för lite lunch och sömn. Inte hel fel det här med uppladdning =)

Det var precis så jag och Anna hade tänkt oss lördagen men sedan fick vi reda på att vi skulle vara aktiva. Per ville att vi skulle testa vallningen så det var bara att dra på alla grejer. Jag var inte alls laddad då, men det ändrades. Vi hoppade in i bilen och stannade när vi var vid loppets skylt som visar 84 km kvar. Där gick det lite uppför och lite nedför och vi kunde alltså testa både fäste och glid. Båda var perfekt - i varje fall enligt mig som inte kan sånt där. Per åkte ikapp mig på slutet (obs, han hade åkt ganska mycket längre innan han vände, hihihihi) och gav mig lite coaching. Ojojoj, vad jag har att lära och ojojoj vad givande det är med någon som verkligen ser vad man gör för fel och kan ge korrekta justeringar. Coolt!

Middag i stugan. Packning av våra efter-loppet-väskor och framläggning av klädsel och annat. Fikade lite innan vi återigen intog soffan för att kika på både Melodifestivalen och damernas 3-mil. Försökte avläsa deras teknik och den är inte riktigt lik min... När segraren var i mål gick jag till sängs. Fortfarande inte nervös och helt utan press. Jag försökte mig på lite mental träning för alla som har åkt har sagt följande: Var förberedd på att det är långt, jävligt långt.