Knatteprovet/Kraftprovet 2011

Under Fallens Dagar som infaller i mitten av juli varje år i Trollhättan så arrangeras en stor löpartävling, Kraftprovet, på fredagarna. Ett rätt så tufft men vackert och varierat lopp på 11 km 600 m. Det är en riktigt folkfest och både elit som motionär är välkommen att delta. Jag brukar försöka att vara med, men varje år så kommer dagen snabbare än vad jag räknat med och jag har oftast hunnit löpträna max 3 gånger. Känns som en sådär bra uppladdning. I år hann jag med Vårruset (kan det räknas?), Butlers Triathlon (men då fick vi gå stora sträckor) och 2 joggingrundor med Jojjo (dock ej det riktiga varvet). Hmmm!
Nåja, eftersom jag aldrig hårdtränat inför loppet så har jag heller aldrig satt upp några höga förväntningar på mina resultat. Jag ska ta mig runt helt enkelt. Jag känner bara att det hade varit roligt att någon gång vara laddad och kunna prestera riktigt bra och känna att varvet är härligt utmanande och gött att springa. Ett mål är såklart också att komma under 60 minuter. Då är jag helnöjd!

Min käre systerson Zacharias fyllde 8 år nu i juli och en av hans presenter från mig och Jojjo var ett startnummer i Knatteprovet - en minivariant av Kraftprovet på 800 m. Han blev väldigt skeptisk och stackarna hade knappt kunnat sova på sin födelsedag för han var så nervös för att inte orka eller komma sist. När några dagar hade gått så började han se fram emot det lite mer och när han fick veta att några kompisar skulle springa blev det genast kul - puh!! Man vill ju inte få plutten att må dåligt. Min sötis!

Så var det helt plötsligt den 15 juli och kl 12.30 mötte jag upp Mattias, Zacharias, Saga & Jojjo för att delta i Knatteprovet, jo det stämmer, jag skulle också springa. Jag hade lovat Zacharias att jogga med om han ville det och då får man hålla vad man lovar. På plats mötte vi även upp mina föräldrar och hela Elins familj, hennes systerdotter Indra skulle också springa, för andra gången, så det så :)

Det var kanske 300 barn i åldrarna 2-8år och 200 "medföljare" som stod i startfältet när klockan närmade sig 13.00 och startskott. Jag höll koll på Indra, Zacharias och Liva (hans kompis) som alla var väldigt pirriga och ivriga att komma iväg. Även jag... hahahaaha. Fast mest nervös var jag för att de skulle ramla och slå sig. Hönsmoster :)

Full fart framåt :)

Startskottet gick och vi stack iväg. Helt plötsligt var jag inte så intressant för Zacharias och han ruschade lite då och då. Jag släppte honom inte med blicken ifall det skulle vara något... jag höll nämligen en liten Indra i handen och vi kunde inte riktigt hänga med i Zachens och Livas tempo. Lite håll gjorde att vi fick gå några meter men sedan rusade vi iväg igen och på mindre än 6 minuter var vi i mål alla 4 och de fick medalj, banan och glass + en massa beröm och kramar från alla som tittat på. Zacharias var helnöjd och mostrarna var glada att deras present blivit uppskattad. Så söta så! Om han ska delta nästa år hoppar han upp en nivå och då blir det Miniprovet 1.8 km - orkar moster hänga med då om jag ska springa det "riktiga" efteråt?? Det får vi se! Bilder från www.arenaalvhogsborg.se - Vårt lag + Jojjo/Maria som missade fotot med 30 sek.

Lite mat i magen, fotografering på Älvhögsborg och en timmes lugn och ro i hemmet innan det var dags att ta sig bort till Malgö-bron igen för att för fjärde gången (tror jag) delta i Kraftprovet tillsammans med 1762 deltagare. Jag, Jojjo & Maria sprang i Arena Älvhögsborgs lag.Vädret var helt perfekt. Det hade regnat stora delar av dagen och när vi väl ställde oss i startfållan (avvaktade så länge som möjligt för att undvika all stress och hysteri) började det spricka upp och bli lite varmare. Vi var sådär lagom, gött taggade och jag tror att vi hittade ett rätt så bra/jämnt tempo redan från början, alla tre. Jag kände mig rätt pigg och försökte hålla mig runt 5-6 minuter/km där det gick. Eftersom man vet hur rundan går så är det bra att försöka hålla det tempot i början för i vissa partier blir det säkert 7 kanske 8 minuter/km. Suck!

Första 6 km gick jättebra och det kändes enbart härligt... jag fixade även backarna vid slussarna (som jag fasar för hela loppet) och vid 9 km började jag min nedräkning. Där började det också bli lite tungt och jag kunde inte öka tempot utan höll mig stabil istället. Rundade kyrkan och påbörjade upploppet - ingen rusch men ändå en prestation! Tiden blev 1.05.49! Supernöjd! En förbättring på 1 min 59 sekunder sedan förra året (1.07.48) - jippi!

I målet väntade mamma & pappa, Elin & Mika. Trevligt!

Det är en väldig skön känsla att avklara saker - man laddar och funderar fasar och längtar och sedan när det är över så är det enbart GÖTT!

Det blev lite fotande och en hel del tjöt med andra som sprungit; vad fick ni för tid, hur kändes det, är ni nöjda? Träffade även på Erika André som jag umgick med förr. Hon bor nu i London så man ses inte direkt ofta, kul att vi hann utbyta några ord åtminstone.

En lyckad dag, bra arrangemang och jag är taggad till att delta nästa år igen. Blir det uppladdning, träning och personligt rekord då tro?