För att utnyttja så mycket av dagen som möjligt till socialt umgänge tog vi bussen ner till Göteborg och vi var framme strax efter att portarna till nöjesparken slagits upp.
Solen började komma fram och det verkade bli lagom mycket folk, perfekt!
Extra kul att Fahreta var med då hon inte varit på Liseberg tidigare... åh, tänk att få uppleva första gången på Liseberg igen, vilken lycka! Hon är en modig tjej och uppvärmningen blev Lisebergsbanan - direkt, bara så där! Redo för start.
Första åket gick hur bra som helst och vi gick raskt vidare till Balder - fortfarande glada och fortfarande laddade. Att det var 15-20 minuters kö till de flesta attraktionerna gjorde inget. Vi hade trevliga pratstunder i kön :)
Jukebox är en av mina favoriter, hihihihi. Lite lagom läskig och snurrar!! Jihooo! Ber om ursäkt till Fahreta - jag visste inte att den skulle snurra såå mycket. I'm sorry!
Flumride är en klassiker som måste åkas när man är på Liseberg. Kul att alla kunde åka samtidigt också och att ingen behövde åka själv denna gång (nackdelen med ojämnt antal).
4 vuxna personer i en "båt" gör att det blir bra tryck i vattnet och väldigt mycket skvätt.
Extra kul att Fahreta var med då hon inte varit på Liseberg tidigare... åh, tänk att få uppleva första gången på Liseberg igen, vilken lycka! Hon är en modig tjej och uppvärmningen blev Lisebergsbanan - direkt, bara så där! Redo för start.
Första åket gick hur bra som helst och vi gick raskt vidare till Balder - fortfarande glada och fortfarande laddade. Att det var 15-20 minuters kö till de flesta attraktionerna gjorde inget. Vi hade trevliga pratstunder i kön :)
Maria kammade hem första vinsten
Jukebox är en av mina favoriter, hihihihi. Lite lagom läskig och snurrar!! Jihooo! Ber om ursäkt till Fahreta - jag visste inte att den skulle snurra såå mycket. I'm sorry!
Flumride är en klassiker som måste åkas när man är på Liseberg. Kul att alla kunde åka samtidigt också och att ingen behövde åka själv denna gång (nackdelen med ojämnt antal).
4 vuxna personer i en "båt" gör att det blir bra tryck i vattnet och väldigt mycket skvätt. Nåja, det hör till och i solen torkar man ändå rätt så snabbt, visst?
Nästa åk, Hanghai, var en lockande nyhet för mig. Jag älskade Tornardon när den fanns och den här verkade påminna om föregångaren. Den var riktigt skön/behaglig men vi skrattade så vi höll på att tappa andan. Jojjo blev nämligen hur rädd som helst och skrek, eller nä, hon brölade - som en brunstig ko, varje gång vi åkte uppåt eller nedåt. Hahahahaha! Skummaste lätet i en karusell någonsin. (På bilden är vi högst upp, man ser Victors gula tröja och Jojjos hår som flyger framåt). Den kommer jag att åka igen.
Emellan åkturerna blev det lite spel och tävlingar. "Starke man" vanns utav Victor. Jag skyller mitt resultat på dålig teknik och katastrofal pricksäkerhet.
Efter Kanonen tänkte vi att lite återhämtning kunde vara bra och slog oss ner allihop i en "flotte" i Kållerado. Det skulle vi inte ha gjort. Fahreta mådde sådär efter att ha ätit mat och sedan åkt Jukebox och Kanonen, hon var lite blek och kände sig illamående. Vår plan med en lugn åktur på Kållerado blev en snurrig stund med 3 spyor av Fahreta. Stackars henne!
Efter Kållerado började det regna så smått och då klev vi in i Spelhuset. Jag roade mig på dansmaskinen tills mina tior var slut. Jag skulle verkligen vilja ha en sådan hemma i vardagsrummet, tänk så roligt jag skulle ha det! Jag var så uppslukad av dansandet att jag inte vet vad de andra gjorde för aktiviteter :)
En sväng i Spegelhuset gav oss nya skrattattacker och man kände sig rätt normal när man slutligen kikade i den vanliga spegeln. Maria fick hängbröst ett litet tag... mindre klädsamt :)
Vi fortsatte att ta det lite lugnt, med tanke på Fahreta och åkte Sagoslottet och Pariserhjulet. I kön till Sagoslottet mörknade det på rejält och det började regna, rätt så stora, tunga och väldigt våta droppar. Vi vek oss inte utan stod kvar bland alla barn och låtsades som ingenting. Regnet höll i sig under vår tur i Pariserhjulet, men då hade vi tak. Jojjo och Fahreta blev av okänd anledning väldigt, väldigt rädda i denna attraktion och ville bara gå ur. Ett beteende som resulterade i nya skrattattacker från min sida. Skadeglädjen är den enda sanna glädje som man säger. Eller hur?
Innan vi åkte till Liseberg så hade jag meddelat att jag var ytterst tveksam till att gå spökhotellet Gasten och till att åka AtmosFear. Spökhotellet är bara läskigt och AtmosFear känns som lite för mycket för mig... man vill ju må bra och ha roligt också. De andra lyckades övertala mig till att gå med i Spökhotellet och stackars Victor hade 5 asrädda tjejer bakom sig, som skrek, skrattade, ropade och drog i varandra. Spännande?!
Nästa åk, Hanghai, var en lockande nyhet för mig. Jag älskade Tornardon när den fanns och den här verkade påminna om föregångaren. Den var riktigt skön/behaglig men vi skrattade så vi höll på att tappa andan. Jojjo blev nämligen hur rädd som helst och skrek, eller nä, hon brölade - som en brunstig ko, varje gång vi åkte uppåt eller nedåt. Hahahahaha! Skummaste lätet i en karusell någonsin. (På bilden är vi högst upp, man ser Victors gula tröja och Jojjos hår som flyger framåt). Den kommer jag att åka igen.
Emellan åkturerna blev det lite spel och tävlingar. "Starke man" vanns utav Victor. Jag skyller mitt resultat på dålig teknik och katastrofal pricksäkerhet.
Efter Kanonen tänkte vi att lite återhämtning kunde vara bra och slog oss ner allihop i en "flotte" i Kållerado. Det skulle vi inte ha gjort. Fahreta mådde sådär efter att ha ätit mat och sedan åkt Jukebox och Kanonen, hon var lite blek och kände sig illamående. Vår plan med en lugn åktur på Kållerado blev en snurrig stund med 3 spyor av Fahreta. Stackars henne!
Efter Kållerado började det regna så smått och då klev vi in i Spelhuset. Jag roade mig på dansmaskinen tills mina tior var slut. Jag skulle verkligen vilja ha en sådan hemma i vardagsrummet, tänk så roligt jag skulle ha det! Jag var så uppslukad av dansandet att jag inte vet vad de andra gjorde för aktiviteter :)
En sväng i Spegelhuset gav oss nya skrattattacker och man kände sig rätt normal när man slutligen kikade i den vanliga spegeln. Maria fick hängbröst ett litet tag... mindre klädsamt :)
Vi fortsatte att ta det lite lugnt, med tanke på Fahreta och åkte Sagoslottet och Pariserhjulet. I kön till Sagoslottet mörknade det på rejält och det började regna, rätt så stora, tunga och väldigt våta droppar. Vi vek oss inte utan stod kvar bland alla barn och låtsades som ingenting. Regnet höll i sig under vår tur i Pariserhjulet, men då hade vi tak. Jojjo och Fahreta blev av okänd anledning väldigt, väldigt rädda i denna attraktion och ville bara gå ur. Ett beteende som resulterade i nya skrattattacker från min sida. Skadeglädjen är den enda sanna glädje som man säger. Eller hur?
Innan vi åkte till Liseberg så hade jag meddelat att jag var ytterst tveksam till att gå spökhotellet Gasten och till att åka AtmosFear. Spökhotellet är bara läskigt och AtmosFear känns som lite för mycket för mig... man vill ju må bra och ha roligt också. De andra lyckades övertala mig till att gå med i Spökhotellet och stackars Victor hade 5 asrädda tjejer bakom sig, som skrek, skrattade, ropade och drog i varandra. Spännande?! Not, jag visste att jag skulle bli rädd.
Som uppvärmning inför Lisebergs nya attraktion AtmosFear skulle vi åka Uppskjutet, Höjdskräcken och Uppsvinget som låg på vägen dit liksom. Uppskjutet gick bra, lite pirrigt men rätt så skönt så vi fortsatte till Uppsvinget som jag aldrig har åkt. Jag fick en obehagskänsla i magen direkt och ville verkligen inte åka, den kändes varken säker eller härlig på något sätt. Ville inte vara en torrboll så jag följde ändå med och satte mig i den förbaskade gungan. i samma stund öppnar sig himlen fullständigt och på 3 sekunder var vi dyngsura. Jag tog några djupa andetag och försökte lugna ner mig... varför i hela ridens namn har man inte spännen som går över bröstkorgen i en sådan åkattraktion?? Man kunde ju inte hålla sig i!! Mitt fäste började krångla och gick inte att få fast... när de sedan av okänd anledning öppnade de andras så satt min fast. Ni anar säkert hur jag snabbt insåg att när deras spänns fast så kommer min att lossna! HJÄLP!! Jag kände också av att tjejerna som jobbade på karusellen var lite oroliga och dubbel, trippel och fjärtekollade allting. Jag kopplade loss mig och gick av. Jag utsätter mig inte för fara - det kan inte fungera som det ska i världens oväder. Väl utanför stängslet hör jag hur de meddelar att de får avbryta åket på grund av vädret. JAG SA JU DET!
Som uppvärmning inför Lisebergs nya attraktion AtmosFear skulle vi åka Uppskjutet, Höjdskräcken och Uppsvinget som låg på vägen dit liksom. Uppskjutet gick bra, lite pirrigt men rätt så skönt så vi fortsatte till Uppsvinget som jag aldrig har åkt. Jag fick en obehagskänsla i magen direkt och ville verkligen inte åka, den kändes varken säker eller härlig på något sätt. Ville inte vara en torrboll så jag följde ändå med och satte mig i den förbaskade gungan. i samma stund öppnar sig himlen fullständigt och på 3 sekunder var vi dyngsura. Jag tog några djupa andetag och försökte lugna ner mig... varför i hela ridens namn har man inte spännen som går över bröstkorgen i en sådan åkattraktion?? Man kunde ju inte hålla sig i!! Mitt fäste började krångla och gick inte att få fast... när de sedan av okänd anledning öppnade de andras så satt min fast. Ni anar säkert hur jag snabbt insåg att när deras spänns fast så kommer min att lossna! HJÄLP!! Jag kände också av att tjejerna som jobbade på karusellen var lite oroliga och dubbel, trippel och fjärtekollade allting. Jag kopplade loss mig och gick av. Jag utsätter mig inte för fara - det kan inte fungera som det ska i världens oväder. Väl utanför stängslet hör jag hur de meddelar att de får avbryta åket på grund av vädret. JAG SA JU DET! Där fick vi alltså gå pisseblöta och UTAN upplevelsen... grrrr.
Nåja, vatten är vatten och vi tog rulltrappan upp till AtmosFear, Burger King, en souvenirshop och 3D-bio. Jag frös så jag skakade och blöta kläder värmer inte tokmycket. Vi bestämde oss för att försöka torka medan vi gick på "bion" och sedan åt. Medan vi diskuterade fram detta smet Victor iväg och när han kommer tillbaka har han varit och köpt torra tröjor till oss. Herregud - hur snäll och omtänksam får man bli liksom. Jag har nog aldrig blivit så glad för en tröja. Den värmde gott och var i stunden det skönaste jag tagit på mig. TUSEN TACK!!!! Att vi sedan fick gå runt med likadana souvenirtröjor gjorde bara situationen roligare. Det får bli min söndagsmys-tröja...
Kruxet var sedan att det aldrig slutade regna... det öste ner nonstop och ingen av oss ville hoppa upp i AtmosFear i sådant väder. Typiskt när vi laddat inför det åket hela dagen + att jag nu hade en tröja som säger att jag åkt. Attans! Förhoppningsvis står den kvar och vi kanske till och med hinner dit en gång till denna sommaren. Nu känner jag att jag MÅSTE åka den!
Maria, Jojjo och Fahreta tog bilen hem medan vi andra väntade in vår buss och hade en underhållande tur hem. Vi kommer nog aldrig glömma killen som pratade i telefon med sitt otrogna ex Maria i ungerfär 120 minuter och väldigt ingående, ärligt, högt och öppet :)
Så här kan ett par fötter se ut efter en hel dag i sandaler och VÄLDIGT mycket vatten! De är fortfarande inte rena, 10 dagar senare... urk!
För att sammanfatta ett alldeles för långt inlägg kan jag skriva: Jag trivs på Liseberg och ska försöka åka dit åtminstone 1 gång per år. Hoppas på lite bättre väder näsa gång och tackar sällskapet som gjorde det till en minnesvärd dag, trots vädret!
Vilken är er favorit?
1 kommentar:
Jag har en dansmatta hemma, skit roligt är de ju =)
Skicka en kommentar