Timing

Det är väl ganska välkänt att småbarn och timing är en orimlig ekvation. 

Hur många gånger har man inte hört om bebisar som kräks över den finaste klänningen strax innan gästerna kommer eller barn som behöver gå på toaletten precis när alla vinterkläder tagits på? 

Vi har varit väldigt förskonade från det mesta de här fyra första månaderna och Elliot har nog skämt bort oss rätt så kraftigt. Han är social, sover oftast bra, äter ganska regelbundet osv. 

Detta inlägg om timing skulle skrivas igår för att det var första gången jag upplevde att det verkligen inte gick ihop men timingen blev inte som den skulle gällande detta heller och därför skriver jag idag. 

Victor åkte till jobbet runt 05 och då vaknade Elliot, pigg som en lärka. 

Jag insåg att jag var tjock i halsen, tät i näsan och hade ett huvud som värkte... hmmmm. 

Gav mig själv en värktablett och Elliot lite mat och efter ljuv sång från Elliot somnade vi om och vaknade vid vår vanliga tid 08.30. Då var han om möjligt ännu piggare och ville fortsätta öva på sina höga toner... jätteduktig är han och det är ju helt fantastiskt vad högt en sådan liten krabat kan låta men det är inte en toppenbra kombo med en mamma som är ovan vid att vara sjuk, hihihi. 

Elliot brukar sova två-tre längre pass på förmiddagarna och min plan var att jag också skulle sova en stund under tiden. Det blev ett tillfälle denna dag och jag plockade snabbt undan frukosten och borstade mina tänderna. Plockade fram en kudde och en go filt och lade mig tillrätta i soffan. Två minuter senare hade Elliot vilat färdigt och ville helst av allt hoppa och skutta i mitt knä, fortfarande till tonerna av sina egna allt högre läten.... underbart! 

Full fart! 

Jag bestämde för att lyssna på Louise Hallins råd - våga be om hjälp. Jag ringde därför till min storasyster som bor några kvarter bort och frågade om hon/de hade möjlighet att komma bort och passa honom cirka 30 min så jag bara fick vila lite. De kunde de tänka sig men skulle bara fixa några saker först. Gött tänkte jag och fick lite ny energi till att lyfta, bära och busa med Elliot.

Efter ungefär en halvtimme blev han lite hängig och jag lade ner honom i hans babynest - han stensomnade och när det knackade på dörren hade han sovit i ungefär en kvart. Lite dålig taiming för om han sover behövs ju liksom ingen barnvakt, då kan jag ju sova bredvid. De kom in, jag plockade fram lite fika och efter ytterligare 15 minuter gick jag ner till sovrummet. Ställde alarmet på en halvtimme och somnade nästan direkt. Gud, vad skönt att få stänga de rinnande ögonen. 

Dags för några minuter vila! 

Efter ytterligare 15 minuter hör jag Elliot skrika. Denne lille kille har blivit väldigt mammig, speciellt när han vaknar upp från sina små sovstunder. Jag vet att min syster har bra hand med barn/bebisar men jag vet också att han skriver sig hes om inte jag kommer "till undsättning". Det var bara att kliva upp och ta honom i famnen. En halv minut senare var han lugn igen. Insåg dock att det inte var någon idé at försöka sova igen så det var bara att tacka för hjälpen och låta dem åka hem efter en liten pratstund. Så var det med det rådet - barnet ska också vilja ha "hjälp", hahahaha! 

Tog ytterligare en värktablett, smaskade i mig en Strepsils och lekte glatt vidare. Läsa saga och mysa runt var inte aktuellt idag, det skulle låtas och sprattlas. Varför ligga still när man precis lärt sig att det finns så mycket annat roligt man kan syssla med på dagarna? Tokigt tänkt av mig! 

Elliot verkade ha sovit klart och gjorde inga tecken på mer vila. Då kom jag på det säkra kortet - vagnen! På med en massa kläder och i med honom i vagnen. Han slocknade direkt vi kom ut och jag passade på att skotta uppfarten innan vi gick en tur runt Strömslund och hamnade på Konsum för att handla mat. Victor var vid det här laget på väg hem från jobbet och timingen fortsatte att lysa med sin frånvaro. Min mobil dog (som vanligt när det är lite småkallt) så jag kunde inte stämma av vad vi skulle ha för mat och inte heller meddela att han inte behövde stanna och handla... 

Kockskola... så här gör man biffar.

Vi kom hem ungefär samtidigt som Victor och medan han och Elliot lekte kockskola i köket slappade jag lite i soffan. Självklart var Elliot inte helt tillfreds med detta så ganska snart fick jag mysa med honom framför brasan. Helt ok det också, skönt att han ville ta det lite lugnt. Kvällen flöt på, Elliot var lite mammig och ville absolut inte sova. Han kämpade emot och försökte dölja även de mest tydliga tecknen på trötthet. Vi gjorde några tappra försök och sedan fick han ligga mellan oss i soffan medan vi tittade på en söndagsfilm. Tur att man kan pausa filmer, hahahaha. 

Den levande elden i brasan är väldigt spännande, speciellt när man får vara i mammas famn! 

Väl i säng försökte vi som vanligt med den där förbaskade sidokudden som sjukgymnasten sagt att vi MÅSTE använda hela nätterna, varje natt. Det är visst vårt ansvar som föräldrar, bla, bla, bla. Det är en helt annan historia. Det går sådär för han kan bara sova i den 45-60 minuter och sådan nätter känner jag inte för. Speciellt inte nu när jag verkligen vill och behöver sova - bad timing helt enkelt! Lade honom mellan oss (utan sidokudde) och vi sov gott alla tre. 

Elliot vaknade klockan 08 imorse och då tog Victor med honom upp och jag sov sedan till klockan 10. Helt underbart med en sovmorgon där man sover på riktigt och inte ligger och "vakar". Vi har haft en bra dag tillsammans hela familjen och den enda dåliga taimingen idag var väl att jag fick ett sms från tandläkaren precis när jag satt och betalade räkningarna... 

- Du hade en tid hos oss idag, var tog du vägen? 

Men vad tusan! Jag har skrivit (i tre kalendrar!!) att det är 11.10 imorgon. Ringde dem och fick lite spydigt tillbaka att så var inte fallet och jag hade minsann fått en påminnelse via sms igår. Det stämde men eftersom jag var så säker hade jag bara sett tiden och tänkt att jag hade koll på läget. Det hade jag visst inte... så den dåliga taimingen är att det nu kommer ytterligare en räkning på några hundra. 

Man är ju så rik som föräldraledig så det blir ju gött att få något att lägga alla pengar på! 

Elliots namngivning

När Elliot var ungefär en vecka gammal hade vi bestämt oss för vad han skulle heta och när han var två veckor gammal skickade vi in papper till Skatteverket och fick hans namn registrerat. 

Egentligen är det väl då man får sitt namn, men i Sverige har vi enligt tradition döpt våra barn i kyrkan. Redan när Elliot låg i magen diskuterade vi hur vi kände kring det här med dop och kom ganska snabbt fram till att det inte var något för oss. Victor är varken döpt eller konfirmerad och har för länge sedan gått ur kyrkan så för honom var det inget naturligt inslag. Jag är fortfarande kvar i kyrkan men har på senare tid funderat mer och mer på att gå ur jag också, trots att jag är
både döpt och konfirmerad.  

Jag tycker dopet är en väldigt fin ceremoni och det blir en högtidlig stund för barnet och dess nära MEN jag köper inte hela Gud, Jesus-grejen och jag kan inte stå där och lova att ge mitt barn en kristen uppfostran osv... Jag har aldrig varit på en namngivning men tyckte att det lät som ett intressant alternativ och började googla och surfa runt på lite olika sidor när Elliot var ungefär 1 månad gammal. Då var vi mitt uppe i renovering/tillbyggnad av badrummet i källaren och Victor var inte direkt mottaglig för att diskutera upplägg för en namngivning. 

Vi tog därför ett beslut att vänta tills efter årskiftet och strax därpå satte vi datumet 17 januari och skickade ut inbjudningarna i början av december. Sedan dess har vi spånat lite till och från men det dröjde tills vi verkligen kom fram till vad som skulle ingå för att det skulle bli enkelt och personligt men ändå ett speciellt tillfälle och inte bara en vanlig fika. 

Det finns väldigt många bra tips på internet och jag kopierade över intressanta punkter till ett dokument på datorn och där raderade vi sedan sådant som inte passade oss och till kvar fanns några punkter som blev ett alldeles lagom uppstyrt schema för oss och våra nära och kära. 

En idé som kom tidigt var att hålla ceremonin utomhus för att då kunna "fira/välkomna Elliot" genom att skicka upp Khom Loyer (lyktor av rispapper som bland annat används i Thailand på nyår). Framför oss såg vi hur trädgården var full med snö och lystes upp av våra ljusslingor och några marschaller samt hur den mörka himlen fylldes av gästernas Khom Loyer medan vi spelade upp låten Lilla Barn av Sarek, som vi till slut kommit fram till att använda...

Denna punkt blev inte riktigt som planerat men mer om det när jag nu slutar skriva om tankarna innan och istället fokuserar på att skriva om hur det faktiskt gick till när Elliot "fick sitt namn". 

Så här kan det se ut när det är riktigt mörkt och man har riktigt många lyktor.
Khom Loy

16.00 den 17 januari 2015 var det dags för Elliots namngivning och på inbjudan stod det att gästerna skulle klä sig efter väder då det hela skulle inledas med en ceremoni utomhus. Vi hade inte riktigt räknat med +2 grader och svinkall, hård blåst så vi fick låta gästerna komma in en stund först. När typ alla hade kommit (och Elliot höll på att somna) hälsade Victor alla välkomna och berättade kort om vad som skulle ske den närmsta stunden. Därefter åkte alla kläder på och vi samlades på altanen. 

Elliot fick sitta i sin bilstol för att komma undan vinden något. 

Hmmm, varför ligger jag här ute i blåsten och varför glor en massa människor på mig? 

Välkomna! 

Gäster redo för namngivning! 

På altanen hälsade jag också välkomna och förklarade lite kryptiskt varför vi var utomhus. 

Sedan skulle jag motivera vårt namnval och berätta dess innebörd. Det gick fint att förklara varför vi valt Elliot (ingen av mina elever har hetat/heter det, jag har alltid tyckt om namnet och Victor tyckte att det var det bästa av mina väldigt puttenuttiga namnförslag) och att det betyder kungen av djuren. När jag skulle säga att hans andranamn är Vasilis efter min farfar blev jag helt plötsligt sentimental och kunde inte prata på grund av en klump som växte i halsen... Det var jag inte beredd på! 

Jag fick pausa lite och försökte sedan igen - med samma resultat. Herrejösses, inte visste jag att detta var så känsligt men det blev nog så för att farfar stod mitt emot mig och log under tiden. Jag är väl heller inte världens bästa på att säga känslosamma saker, bättre på det i skrift tror jag. 

Emil, Cilla och lilla Felicia dök upp mitt i detta (de hade flängt från en annan tillställning i Göteborg) så det blev ett naturligt litet avbrott där jag kunde samla mig och fortsätta med valet av efternamn: Victors familjenamn Prästbacka som nu förs vidare till tredje generationen. 

Fler halvfrusna gäster

Victor läser dikten och jag lyssnar samtidigt på vad Elliot har att framföra

Victor läste sedan upp en dikten Ett nyfött barn. Den hittade vi på det vykort mamma och pappa skickade till oss i samband med att Elliot föddes och som låg i brevlådan när vi kom hem från BB. 

Därefter var det min tur igen - dags att presentera Elliots gudföräldrar/faddrar. 

"Rester av klumpen" var kvar och jag insåg direkt jag öppnade munnen att detta också var känsligt för mig. För bövelen! Jag höll mig inte alls till det jag planerat att säga men fick åtminstone fram att det är Mika och Elin som fått uppdraget och att vi känner oss nöjda med detta val redan nu... typ. 

Lite lätt rörd igen... hmmm, Victor och Mika ser lite förundrade ut över våra reaktioner... 

Sista delen av utomhuspartiet var att släppa upp och Khom Loyerna och Elin och Mika skulle släppa upp den första, dels för att de är gudföräldrar men också för att visa hur det ska gå till för dem som inte sett eller använt sådan förut... Det gick inte alls! Man kan planera mycket - men inte vädret! 

Det blåste så mycket att det inte ens gick att tända den. Efter några försök testade vi till och med att få fyr på den inne i uterummet och sedan ta ut den men lågan slocknade direkt... 

Jaha, så var det med det! Vi kunde alltså haft det hela inomhus för det var ju egentligen bara detta moment som var tvunget att ske ute. Några envetna försök till gjordes men det var ingen idé och på sätt och vis var det nog tur för vinden gick liksom åt sidan så om de hade stigit hade de nog blåst rakt in i grannarnas hus och det kunde ju slutat precis hur som helst. Nu har vi alltså en hög med Khom Loyer att skicka upp vid lämpligt tillfälle... 

Första försöket... 

Fullt fokus - ska vi få tänt den där rislyktan?

Det närmsta vi kom... tänkarens låga var vid liv i en hel sekund =)

Vi tackade gästerna för att de ställt upp på att stå ute och frysa och bjöd in dem i värmen till Victors het chiligryta med hembakat bröd. Jag var vrålhungrig (vi hann som vanligt inte äta lunch) och fick i mig tre skålar. Trodde den skulle vara för stark för mig som knappt saltar maten men med massa gräddfil i slank den ner utan problem. Elliot stensomnade när vi kom in så jag hann verkligen njuta. Medan vi åt rullade det ett bildspel med mappen Höst och vinter 2014, av de 1075 bilder som låg i den mappen var nog åtminstone 1050 på Elliot. Jösses, vad liten han var i början... 

Medan folk pratade, kollade bildspel, åt och minglade ansvarade Elin och Mika för att alla gäster skulle stämpla sitt fingeravtryck samt skriva sitt namn på en tavla som Emilia Holmeby (fruholmeby.blogg.se) från vår föräldragrupp gjort. De hade en sådan på sin namngivning och när jag kommenterade den på Facebook erbjöd hon sig att göra en till oss, vi nappade direkt. Ett väldigt trevligt inslag och flera av gästerna tyckte det var både käckt och fint. I mitt huvud skulle namnen stå i ballongerna men gästerna skrev sina namn ovanför ballongerna (fingeravtrycken) och det blev fint det också. Johan, Carro och Tyra fick förhinder i Stockholm så de firade Elliot igår (söndag) istället. Jag hade plockat fram stämplarna för att de också skulle stå med på tavlan med glömde bort det helt. Det ska ordnas innan den ramas in. Får bjuda hem dem snart igen helt enkelt. 

Min tur att stämpla och jag får professionell handledning

Ser att Elin gör lite narr av mig för att jag inte "vek" handen rätt när jag skulle stämpla.
Farfar Vasilis håller koll på ballongerna. 

Det nästan färdiga resultatet

Så fint ritat och skrivet att det såg tryckt ut - imponerande! 

Medan kaffet bryggdes passade vi på att öppna alla de presenter som stod på tv-bänken till Elliot. 

Han hade passande nog vaknat och fått mat så han kunde sitta med i sin alldeles egna stol. Han var dock mer intresserad av Saga än av alla de underbara saker som han fick av gästerna. 

Hur fina grejer som helst och väldigt användbara. Inte en pryl som kommer åka ner i en låda och glömmas bort. Tusen, tusen tack till er alla!! 

Presentöppning, finns det hjärterum finns det stjärterum

Hmm, lille farbrorn Elliot vill inte bli störd när han leker med sin Tiger.
Ganska snart kommer han dock att uppskatta sin personliga brandbil =)

Saga och krokodilen han fick av "farbror" Johan var väldigt intressanta enligt Elliot.

En samlingsbild av presenterna:
Blommor, en police-gå-bil, en personlig brandbil, en personlig bänk med förvaring (redan full med alla gosedhur), en hakklapp från katterna Diego och Lill-Babs, en gose-krokodil, söta bestick, den randiga Barnkammarboken, en aktivitetsleksak som spelar melodier, den handgjorda elefanten Elik (vinnare av Uppsala Stadsmissions designpris 2014) och en tavla med Elliot i skala 1:1 vid födseln. 

Riktigt cool tavla som jag själv varit inne och spanat in på internet.
personligfodelsetavla.se

I veckan pratade jag & Victor om Elliots namn för att försäkra oss om att vi var helt säkra på att han inte skulle ha något mellannamn från Victors sida. Som tur var behöll vi det vi tidigare sagt. Det hade ju blivit väldigt knasigt när han nu fått så många fina presenter där hela hans namn står utskrivet... Hur tänkte vi där egentligen? 

När presenterna var öppnade kallade vi fram Elliots gudföräldrar för att ge dem ett fadderbrev/intyg på sitt "uppdrag". Övriga gäster fick inte ta del av texten i fadderbrevet då Elin anade att hon kanske skulle bli blödig hon också. Vi pushade inte på detta, det viktiga är att vi fyra vet vad som står och istället fortsatte vi med att de dem varsin t-shirt som styrker deras nya roller: The Godmother & The Godfather. Elliot fick en matchade body med texten The GodChild. 

Tyst läsning av fadderbrevet 

Utdelning av "intygs-tröjorna"

Till fikat hade Victor gett sig på att baka tårtor och jag hade bakat småkakor. Denna gång utan hjälp av min lillasyster och då blev det faktiskt SMÅkakor... Jojjo har kafévana och detta gör att saker och ting har en tendens att bli väldigt stora. Det är snyggt och väldigt gott men jag ville att gästerna skulle orka äta av alla sorterna för att inte ha så mycket kvar här hemma när jag har möjlighet att nalla ur skåpen. Den planen sprack också. Vi har galet mycket kvar! Bjud gärna hit er själva på fika =)

Victors fina tårtor - första men förhoppningsvis inte sista gången,
Den vita prinstårtan innehåller mosad mango, vaniljcreme och grädde.
Chokladtårtan innehåller chokladmousse, hallongrädde och mosade blåbär. 

En lite ljusare bild på chokladtårtan

Småkakor à la Sofia: chokladbollar, hallongrottor, kolasnitt och kokoskakor med lakrits. 

Några få gäster hann fylla i den Baby Guest Book som Elliot fick i julklapp. Den handlar om sanningen om livet och tanken är att han ska få den när han är mogen för det, typ 18 år. Jag är därför lugn och tänker att de som inte hann skriva denna gång har X antal tillfällen på sig att göra detta.
Det är väldigt roligt att läsa vad ni skriver och ni sitter inne på enorma klokheter och erfarenheter. 

Tack även för detta! 

Mer än detta stod inte med i vår planering och bortsett från misslyckandet med ljuslyktorna var vi väldigt nöjda när gästerna började droppa av.Vi är glada och tacksamma över att Elliot kommer att ha alla dessa goa människor runt omkring sig under sin uppväxt. Vi är helt klart lyckligt lottade! 

******      ******

En liten "rolig" händelse: 

Vi tyckte Elliot var ovanligt varm under kvällen och han kändes till och med svettig periodvis. När alla gäster förutom Elin och Mika gått hem vaknade han och fick vara uppe med oss när vi satt i soffan och tjötade. Vi lät honom svalkas genom att ligga i bara blöjan en bra stund. 

Vid läggdags var han orolig och ville verkligen inte sova så vi tog upp honom till vardagsrummet igen och lät honom sitta med i sin babysitter. Helt plötsligt "small det till" i blöjan och utan att gå in på detaljer krävdes ett snabbt blöjbyte. När Victor höll på vid skötbordet slog tanken mig att det inte är konstigt att han är svettig och orolig i magen, han har ju ammat tre gånger sedan jag vräkte i mig het chiligryta med massvis av lök, chili, bönor och linser.... Stackars lilla barn! 

Hahahahha, hur sjutton tänkte jag där??!!

Inga rester för min del, nu blir det mjuka milda smaker som är lent och snällt för hans lilla mage. 

Matchande outfits! 

Mål med 2015

På nyårsafton gick vi laget runt under middagen och lät alla nämna sina mål/förväntningar med/på det nya året. När jag var yngre (jopp, den gamla som talar) hade jag långa listor med nyårslöften. Det var det ena förbudet efter det andra och allt skulle förbättras...  Det skulle springas mer, ätas mindre sött, sparas mer pengar, umgås mer, jobbas mer, städas mer, tas hand om kroppen bättre, brys mer om utseendet (typ sminka mig till vardags), you name it! Det gick väl sådär om jag ska vara ärlig.

Jag tröttnade på att bli besviken på mig själv och först drog jag ner på antalet löften till max tre inför det nya året men när även det misslyckades började jag & Elin prata om mål istället. Det känns mer positivt och på något sätt blir det roligare att nå ett mål än att (försöka) hålla ett löfte. Sakerna på listan är inte så värst annorlunda som när det handlade om löften men  vår inställning påverkar oss ofantligt mycket.

Vi är snart två veckor in i det nya året och jag är såå glad att jag inte lovat mig själv (och andra) att jag ska sluta med sötsaker... det hade redan varit kört, hihihihi. Alldeles för mycket goda saker kvar här hemma sedan högtiderna för att det ska fungera. Kanske, kanske gör ett försök när förrådet är slut...

Man får lite "belöningar" i appen när man når sitt mål (mitt är 3000 fuel) flera dagar i rad. Än så länge ser det bra ut =)

Jag kommer nu spalta upp alla mina mål, stora som små, för det nya året och om det blir alldeles för många så får jag väl helt enkelt stryka några. Under 2015 ska jag försöka...

• ... komma upp 3000 fuel (okänt energimått) varje dag, på mitt aktivitetsband från Nike som jag fick av Victor i höstas.
• ... att sakta men säkert ta mig tillbaka till det gröna klotet (24kg) i Long cycle.
• ... delta i åtminstone två kettlebelltävlingar, klubbmästerskap räknas också. 
• ... lära mig att göra flera kipping pullups i rad. Målet är att göra 10 st på nyårsafton 15/16. 
• ... variera och fokusera i min egen träning så att det blir kvalité i den nu när det inte blir lika mycket kvantitet som tidigare. 
• ... vara lika mycket utomhus med Elliot tidigare.
• ... vårda mitt och Victors förhållande så att vi inte bara är föräldrar. 
• ... äta upp all den frukt jag köper (köper t.ex. en ananas, äter halva samma kväll och glömmer sedan bort den i kylskåpet - inte bra). 
• ... hitta en rutin som gör mig mer effektiv när jag börjar arbeta som lärare igen. Tanken är att jag då ska slippa jobba lika mycket hemma. 
• ... vara en så bra mamma som möjligt. 
• ... smyga igång som instruktör igen. 
• ... kombinera mina olika roller (kollega, vän, instruktör, syster osv) och inte låta ALLT kretsa kring Elliot. Jag ska alltså försöka komma ihåg att det finns annat att prata om även om han är i MINA tankar konstant och för tillfället är mitt största intresse. 
• ... ta mig runt Vårruset (längre än så sträcker jag mig inte gällande löpning).
• ... njuta av tiden som föräldraledig, ta vara på tiden och försöka vara här och NU. 
• ... fortsätta med MammaMage-träningen. Så fort jag började träna vanligt tappade jag intresset för dessa små, men väldigt, väldigt viktiga övningar! 
• ... komma i fas med framkallningen av mina foton. De är nu sorterade, daterade och mappade!
• Jajaja, här kommer den..... med ett stort streck under försöka.... dra ner på sockerintaget!!! 

Se på tusan, det blev en hel del. Jag kan säkert komma på fler men sista målet kanske ska bli att jag ska försöka lära mig att åtminstone ibland fatta mig kort... hahahaha, lycka till! Jag känner inte att jag kan stryka något av dessa mål så jag behåller dem. Tror faktiskt jag ska skriva ut dem så jag har dem synliga. En anledning till att man ibland misslyckas kanske kan vara att man helt enkelt glömmer bort vad man önskade och hoppades på. Så får det bli. 

Gällande förhoppningar så skulle jag helt klart kunna göra en lång lista även där men jag nöjer mig med önskan om att jag, min familj och mina vänner får vara friska på alla sätt och vis. Sedan ser jag såklart fram emot allt vad året har att erbjuda med väder, vind, vardag och fest. Ett socialt år där jag framförallt ska njuta av att se Elliot utvecklas från spädbarn till en liten individ. Bring it on! 

**********          **********

Ett tips när ni sätter upp träningsmål. Utgå från den så kallade SMART-metoden: 

Målet ska vara specifikt: t.ex. 10 kipping pullups.

Målet ska vara mätbart: på nyårsafton ska jag klara 10 kipping pullups

Målet ska vara angeläget: det ska vara viktigt för mig att nå mitt mål för att bli motiverad. Om jag klarar kipping pullups kommer det underlätta och förbättra mina resultat på flera CrossFit-wodar. 

Målet ska vara realistiskt: i dagsläget klarar jag 3-4 i rad med gung emellan utan att hoppa ner så det borde gå om jag får till tekniken och verkligen tränar. 

Målet ska vara tidsbestämt: det måste finnas en slutdatum för "mätningen". Två veckor, en månad, ett år - det beror lite på hur nära målet man befinner sig just nu.  

LYCKA TILL!!!

Kloka ord kan man aldrig få för mycket av!

Nyårsafton 2014

Godmorgon världen, godmorgon 2015! 
Det är något speciellt med att vakna upp första dagen på ett nytt år. Förutom att man kanske är lite tröttare än vanligt och kanske har något tyngre huvud än vanligt (inte för en ammande mamma) så upplever jag att åtminstone jag är lite extra hoppfull och laddad med energi. Även fast men egentligen varje dag har ett helt år framför sig känns det extra speciellt en dag som denna och jag fylls med både kraft och vilja att göra det till ett bra år. Ögnar man igenom Facebook verkar det vara många som nu hoppas på det bästa året någonsin, igen!

Mina festklädda killar

Klockan är 11.03.
Jag har precis avslutat min frukost och medan jag för över gårdagens bilder till datorn småpratar jag med Elliot som sitter i babysittern bredvid mig och låter som en bil. Ett av hans favoritljud.
I gästrummet snarkar Elin och Mika och där nere sover Victor som en stock. Vet att de alla tre vill se på Ivanhoe så har de inte vaknat när klockan närmar sig 13 får jag nog ta att väcka dem.
Så länge lägger jag ut ett par bilder och skriver några rader om vårt avslut på 2014.
Eftersom vi nu har Elliot i vårt liv och Victor skulle ha börjat jobba klockan 07 idag så sa vi tidigt att vi skulle fira lugnt och fint här hemma. En god middag, en skål på tolvslaget och sedan godnatt. Om någon/några kunde tänka sig ett sådant lugnt firande var de välkomna. Strax innan jul ville en kollega byta arbetspass med Victor och huxflux var han ledig idag. Vi höll dock fast vid att fira här hemma men med lite mer galej. Till vår glädje hakade Elin, Mika, Sevim, Jonas, Johanna & Johan på.

Party, party! 

Vackra Sevim med en något skeptisk Elliot i famnen. Kamerablixrar är konstiga!

Medan Victor jobbade fixade jag och Elliot och hela familjen var faktiskt klar när gästerna anlände  kl. 18.30. Nåja, näst intill. Jag höll på att göra rent på toaletten när Sevim, Jonas och Johan kom tre minuter före utsatt tid, hihihi. Maten hade vi beställt från Alberts så den var bara att ordna till utifrån instruktionerna. Denna lott hamnade "konstigt nog" på Victor som självklart piffade till det lite extra. Han kan inte låta bli och vi är glada att han orkar fixa så vi kan bli serverade.

Kul att typ hälften av oss som åt inte visste riktigt hur man åt en hummer... 

Varvet runt: mål, förväntningar, förhoppningar och mål 2015.
Väldigt intressant och inspirerande - hoppas att vi alla lyckas med det vi vill - stort som smått. 

Kvällen fullkomligt flög iväg och helt plötsligt var det bara 30 minuter kvar till tolvslaget. Jag passade på att amma vår supersociala son och 23.45 somnade han i gästrummet. 23.55 märkte han att det var något på gång och började prata därinne. Snabbt på med overall, mössa och strumpor så fick han också vara med och fira in tolvslaget. Han verkade dock mer fascinerad av blåsten i ansiktet än av fyrverkerierna...

Skålar in det nya året på altanen

Jag höll i ett barn istället för ett glas, väldigt trevligt det också!

Två år som gifta! Stort grattis på bröllopsdagen! 

Elliots första nyårsfirande - mys!! 

Efter tolvslaget hamnade några i uterummet och andra i köket. Elliot stensomnade och vi andra slog till på kaffe, choklad, tryfflar osv. Det slank ner utan problem trots att en tre-rätters intagits. Efter någon/några timmar var det dags för sällskapsspel och vi passade på att spela "Ryktet går", ett fantastiskt roligt spel för 4-8 deltagare. Helt klart roligare ju fler man är, att vi var åtta passade perfekt. Det är typ som viskleken men man ritar på tid... Bäddsoffa blev exempelvis kött, svårt att förklara men helt klart ett spel som bjuder på många skratt och även insikt i att bland annat jag ritar på samma sätt som när jag en gång i tiden lärde mig att använda en penna. Tragiskt men sant!

Äkta leenden? Jo, de verkade allt ha trevligt men inte så bekväma att vara med på bild.

Nyårspinglor! 

Vi fastnade i spelet och höll på så pass länge att vi hann byta platser flera gånger (för variation) samt smocka i oss flera snackspåsar. När någon började gäspa, det sluddrades lite och vi hamnade i ofas i spelat kände vi alla att det var dags att bryta upp och få några timmars sömn. Kastade ett öga på klockan och insåg att den hade passerat fyra... ojojoj! Jonas, Sevim, Johan och Johanna tackade för sig och åkte in till stan medan Victor och Mika drack upp sin öppnade öl i uterummet. Jag och Elin småpratade lite medan vi "gjorde oss iordning för natten". Elliot sov fortfarande och när jag lade mig strax efter fem var jag lite orolig över hur länge jag skulle få sova. Det hade jag inte behövt. Han sov till klockan 09, fick lite mat och somnade sedan om till 10.28. Han satt med när jag påbörjade detta inlägg men nu har han somnat i sitt babynest och verkar inte vilja ta tag i den här dagen på ett litet tag. Däremot hör jag att de andra börjar vakna till liv. Jihooo, börjar bli lite pratsjuk.

Så här kan man somna om man vill vara med på festen och liksom förneka att man är trött...
Det är tufft med högtider och vi märker att han behöver typ en hel dag med mat och sömn för att återhämta sig ! 

Jag är supernöjd med vårt avslut på 2014. Det var god mat, lugnt och skönt men framförallt väldigt trevliga människor som kom till oss. Mer än så behöver det inte vara. Extra roligt att vi "får vara med" trots att vi har en bebis. Det skulle ju lika väl kunna vara så att folk tycker det är roligare att partaja utan barn... vi tackar så mycket för en toppenkväll och känner oss riktigt taggade för att se vad 2015 har att erbjuda. För Elliots del vet vi redan på förhand att det kommer vara ett händelserikt år med allt som kommer ske i hans utveckling. Vad jag och Victor har för mål och förhoppningar på det nya året för vi ta i ett annat inlägg för nu ska jag ta hand om gästerna på vårt Bed & Breakfast =)