Midsommar

I år firades midsommar på Smögen med Victors kompisar. En mycket trevlig dag och kväll där de flesta av oss "slogs om" vem som skulle få gulla med Tyra 8 veckor. Så söt liten bebis!! Vi hade tak över huvudet och behövde inte bekymra oss över det klassiska midsommarvädret, spöregn. Nice!
Midsommardagen bjöd på lite bättre väder och vi åt lunch utomhus innan det var dags att hoppa in i bilen för att åka vidare till Nordkoster (en ö utanför Strömstad) där min familj håller till varje sommar. Jag trivs verkligen på den ön och det var trevligt att få visa den för Victor som inte varit där tidigare. Tyvärr blev det regn tidigt på lördag kväll så istället för långpromenad blev det en omgång med kortspelet plump och rökt makrill. Inte fel det heller.

Ett litet kollage med bilder från vår promenad på NordKoster

På söndagen var det uppehåll och några grader varmare igen så vi tog med oss kameran och gick på en liten tur. Vi kikade in Västra Bryggan, Milton, Basteviken, Björnsängen och Fyrtornen. Riktigt härligt och ljuvligt vackert. Det finns så mycket variation i naturen på Koster så man blir fascinerad oavsett om man har sådant intresse eller ej. 

Pappa är en riktig storfiskare och fiskar flera timmar per dag när han är där ute. Han är väldigt duktig, eller har mycket tur för han får hur mycket fisk som helst, varje gång. Inte så konstigt att vi åt makrill även denna kväll. Mamma gjorde sin Koster Special - stekt makrill, färsk potatis och en underbar sås. 

Strax efter 21 klev vi ombord på färjan igen och påbörjade vår resa tillbaka till Trollhättan. Nöjda med helgen och laddade med ny energi inför hektiska dagar med mycket bärande och packande.

Semester i Sverige är underskattat! 

Magnetic Nails

Hej hej!
Hoppas att er midsommar varit bra. Min har varit toppen och helgen är inte riktigt slut ännu. Jag kan njuta av ledighet i några timmar till men imorgon är det dags att fortsätta packandet inför vår flytt.

Jag försöker vänja mig vid att använda nagellack och blir fortfarande lika förvånad varje gång jag er färg på mina fingrar. Jag provar mig fram med olika fabrikat och färger och inför midsommar sprang jag på en nyhet och då var ju jag såklart tvungen att prova. Nyhets-missbrukaren liksom.

Mitt val hamnade på nr 7: Steel my heart. Alla mönster ingår inte, de måste köpas till separat. 

Det var Isadora Magnetic Nails jag såg i en kosmetikhylla på Åhlens i Oden. Ett flertal olika färger att välja mellan och jag ville ha något åt det blå hållet och valde Steel my heart. Lite skeptisk till att det skulle fungera och tog därför en färg som jag även kunde tänka mig om det inte blev något mönster. Nagellacket innehåller inkapslade järnpigment och när man håller den medföljande magneten över den nylackerade nageln så dras dessa järnpigment mot magneten och ett mönster bildas. Coolt!

Jag är totalt kass på att måla min naglar. Dels är de för korta och dels har jag inget tålamod så jag klafsar på med penseln och får lika mycket färg på huden som på nageln. Tur att det finns tops och remover så att jag kan korrigera i efterhand....

Jag målade på, höll magneten över och blev grymt förvånade när det fungerade och faktiskt blev riktigt bra - på första försöket. Mönstret är tydligt och färgen jämn och i den nyans som bilden visade. Reklambildens mönster är väldigt skarpt och så tror jag inte det blir även om en nagelexpert skulle fixa naglarna med denna produkt. Det räcker dock för mig och jag har kvar det två dagar senare och anser att det var ett bra köp som piffade upp det hela lite extra.

Resultat - en dag senare. Vad tycks? 

Glad midsommar

Hej på er!
Jag lämnar flyttpackandet för några dagar och tar en minisemester - Orust, Smögen och Nordkoster.
Vilar upp kroppen inför en massa bärande av kartonger i nästa vecka! Om vi dessutom slipper det utlovade regnet blir jag mer än nöjd.
Tjokoko!

Trodde att jag bara hade lite kläder på vinden.... 

Ny musik på morgoncykel

Det var längesedan jag hade onsdagens morgoncykel men idag var det äntligen min tur och jag passade på att använda lite ny musik. Det skadar aldrig. Denna gång var jag lite tokig och tog med flera oväntade kort. Resultatet blev ett jobbigt, svettigt pass och det kändes mer som fredag eftermiddag än onsdag morgon. Härligt!
Låten, We are young, som jag bifogat från youtube använde jag i passets sista backe och det funkade faktiskt riktigt bra. På med en massa motstånd och slit sedan hela vägen upp, för att sedan trampa ur i en go raksträcka. Jag var först orolig för att låten skulle vara före snabb men det verkade inte som att någon fick den känslan. Kul med lite nya stilar, jag brukar annars köra lite "hårdrock" eller Rn'B i backar. Ombyte förnöjer och den här kommer jag absolut att använda igen.

Andra spännande låtar som dök upp idag var:

* Mellow - Nause 

* Flytta på dig - Alina Devecerski

* Back in time (feat. Men in black 3) - Pitbull

Har ni tips på bra cykellåtar? 

Vätternrundan 2012

Fredagen den 15 juni 2012 klockan 20.14 var det dags för Vätternrundan. Ett cykellopp som jag länge fasat för. Min oro har mest cirkulerat kring tristess och skav, baserat på erfarenhet av Halvvättern 2011. Det visade sig vara helt andra saker som satte käppar i hjulet längs resan. Fredrik hämtade mig strax efter 12 och vi tog svängen förbi Sportson där vi hämtade min cykel. Därefter fortsatte vi till Motala med ett litet lunchstopp - pastasallad i massor. Jag imponerade på mig själv genom att vara vaken nästan hela vägen, råkade kanske slumra lite i tjugo minuter... Fredrik hittade en perfekt parkering på gångavstånd från starten och mässområdet. Drygt 4 timmar till start och vi hann hämta ut nummerlappar, shoppa i Team Sportias tält, blir nervösa, byta om samt fixa till cyklarna. Det är inte en grej som ska med när man vill vara förberedd på solnedgång, natt, gryning, regn, vind och en väldigt lång stund på cykelsadeln. Dessutom vill man ha med så lite extra vikt som möjligt. Svår ekvation, men jag tycker faktiskt att jag lyckades rätt så bra. 

Redo för start -  1 timme kvar 

Jag hade följande på mig:

* Cykelskor + överdrag/regn- och vindskydd från Craft 

* New Line långa kompressionssockor 

* Craft cykelbyxor med padding

* Craft underställströja (tvekade först men är mer än nöjd med detta beslut)

* Craft cykel t-tröja (herr) 

* Bandana - runt hals och nacke

* Solglasögon med två olika linser 

* Cykelhandskar 

* Hjälm 

Detta hade jag med mig: 

* Långa löpartights från Nike 

* Craft underställsvantar 

* En extra bandana (till huvudet)

* Torra strumpor

* Två slangar 

* Pump

* Vattenflaska 

* En liten plastpåse med ringblomsalva

* Stift med Arnicasalva

* Enervit GT Sport (ska motverka kramp)

* Dumlekolor och Minisnickers (bästa packningen) 

* Ipod med musik och ljudbok (användes ej)

* PowerBar Gel Blasts (blev rekommenderad av cyklist i kassakön)

Brukar aldrig kunna äta/dricka gel och liknande men de här funkade bra och var grymt goda. Glömde dem under loppet och smakade första gången i sista depån så jag kan inte yttra mig om effekten. 

Som ni förstår så genomförde både jag och Fredrik Vätternrundan och jag kommer i detta inlägg försöka beskriva känslan/känslorna längs loppet, med utgångspunkt i depåer och tidavläsare. 

Längs vägen kontrollerades vår tid vid fem tillfällen, förutom start och mål. 

Starten gick som sagt 20.14. Vi kom iväg bra och fick upp ett rätt så högt tempo. Hade ingen display att kika på men kan gissa att vi rätt ofta låg på cirka 30km/h. Det är snabbt för att vara mig. Jag hade lovat att försöka hänga med i klungorna och jag tyckte det gick fint. Fredrik L och Fredrik W (instruktör från Älvhögsborg som startade samtidigt som oss) drog ifrån och hakade på nya klungor i ett rasande tempo och jag kände att jag inte riktigt hängde med dem så jag anslöt till några tyskar. Blev lite orolig över att tappa bort dem så tidigt men anade att första depån närmade sig och hoppades på att hitta dem där. Trampade på utanför den tyska klungan, de var inte så stabila så jag vågade inte ligga nära. Såg en skylt med texten DEPÅ 100 m (Hästholmen) men tyskarna svängde inte av och jag kunde därför inte heller svänga av och sedan kändes det skumt att vända om och cykla in igen. Jag fortsatte alltså att trampa på och fick en liten dipp när jag insåg att jag skulle få klara mig på egen hand resterande 25.6 km. Inte kul!! Efter bara en liten stund hör jag mitt namn, där kom Anette från Älvhögsborg och hennes pojkvän cyklande. Lycka!! Jag skulle inte bli ensam! Vi höll ihop medan solen gick ner och längs vägen blev vi peppade av grupper som satt och grillade längs vägen, en riktigt, riktigt trevlig fredagkväll med en viktig fotbollsmatch för Sverige. Avundsjuk? Ja, lite måste jag nog erkänna. 

Cyklade igenom Gränna (mysig liten stad) och strax därefter var det en DEPÅ och nu var det dags för mig att både äta och dricka lite. Herregud 8 mil avklarade utan paus och på 2 timmar 40 minuter! WOW! Fick lite hopp om en bra nybörjartid och fick ännu mer energi. Jag följde Fredrik via Vätternrundans SMS-tjänst och precis när jag klev av cykeln i depån plingade det till att Fredrik nu var i Gränna. Det stämde mycket bra och vi återfann varandra i depån!!! Jippi! 

Hoppade på cyklarna igen och bestämde oss för att hålla ihop. 27km till Jönköping och det kändes fortsatt bra. Midnatt närmade sig och i vissa skogspartier var det riktigt mörkt. Tempot skulle visst hållas ändå och det var bara att följa de små lyktorna på alla cyklar. Läskigt men mysigt! I Jönköping fick vi mos, köttbullar, lingonsylt och MJÖLK. Åh, så gott! Me like! 1/3 avklarat och jag kände mig otroligt pigg och fräsch. Inget skav och ingen tristess!! I Jönköping drog jag dock på mig långbyxor för att inte bli kall under natten. Det var ingen tidkontroll i denna depå men det kändes som att vi fortfarande låg väldigt bra till. 46 km till nästa depå som jag tror heter Bankeryd. Längs vägen kom det någon enstaka regndroppe och  vi började ana att det regn som nämnts i alla väderprognoser nu kommit till oss. Vi fortsatte och tänkte att ju fler mil vi lagt bakom oss om det blir värre desto bättre. Tryck och dra, tryck och dra! Om jag har räknat och kollat rätt så hade vi i Bankeryd cyklat 138 km på 5 timmar 8 minuter! 

Fredrik Wikman var både pigg och stark så här någonstans drog han ifrån mig och Fredrik som började känna att vi aldrig cyklat längre än 15 mil (i varje fall inte jag). Vi höll ett fortsatt tempo men det började kännas att man varit ute ett tag. Dock inte ingen dipp i humöret och det förvånade mig eftersom jag hade X antal dippar och periodvis tyckte det var pest och pina att cykla när jag genomförde HalvVättern 2011. En positiv överraskning och jag lät detta ge mig energi. Mina dumlekolor gav också otroligt mycket energi. En lite kola i varje depå höll blodsockret uppe! 

Nästa depå och tidkontroll var Hjo. Där bjöds det på mat och frukost, INOMHUS! Ojojoj. Vilken känsla att få sätta sig ner med sin tallrik vid ett bord. Egentligen var jag inte så jättehungrig men hade redan innan bestämt att jag skulle äta så fort tillfälle gavs, om så i förebyggande syfte. När min bit av den lasagne som serverades låg på tallriken slank det dock ner utan problem. En lite lurig depå, den liksom lockar om hur gött man kan ha det och jag kan tänka mig att flera bestämmer sig för att bryta när de sitter och har det lite gött. Då lockar cykelsadeln och en kall natt inte jättemycket. För att inte gå i fällan åt vi upp, besökte toaletter och smörjde nacken med mitt nyinköpta stick med liniment. Riktigt bra! Nästan i klass med RUMPRÄDDAREN som verkligen höll vad den lovade. 

I Team Sportias tält köpte jag ett litet kit som jag blivit rekommenderad. Ringblomsalvan kallas även RUMPRÄDDAREn och den ska smörjas i cykelbyxorna eller direkt på huden i "sadelområdet". Den har en mjukgörande och lite elastisk effekt vilket gör att man inte får skav på samma sätt som annars.
Jag var skeptisk men den var grym. Arnicasalvan är ett liniment som även går att använda vid massage. 

När vi lämnade Hjo kom regnet. 

- Ok, cirka 12 mil kvar och antagligen regn hela vägen. Vad gör vi? 

Jo, vi trampade vidare och efter cirka 1 mil var vi genomvåta och skrattade mest åt eländet. Tog oss till Karlsborg där vi drack lite varm te och ljummen blåbärssoppa för att få upp lite värme. Passade även på att hoppa och skutta lite för att få cirkulation i fötterna som nästintill var borta. Suck! Vi tyckte nog båda två att det var pest och pina men knep ihop för att inte dra ner stämningen. Det blir ju inte roligare om vi börjar gnälla liksom... Till nästa depå, Boviken, var det dessutom "bara" 23 km och det är ju ingenting i sammanhanget. Tillbaka till cyklarna och upp på sadeln igen. 

-Ajajajaj, vad nu?! Så stel, så kall, så ont i knän. Trampa, aj, trampa, aj....  

Behöver jag säga att tempot drogs ner avsevärt i samband med regnet? 
Dålig sikt, ont i leder, lite rädsla för blöta vägar och allmänt mindre energi. 

Efter tidtagningen innan Hjo, Nätbäcken(?), var det ingen tidkontroll på 86 km och jag kan tänka mig att många av de som följde oss via sms trodde att vi brutit loppet när de inte fick något sms på de 5 timmar som dessa 86 km tog. Det hade vi inte, vi frös bara väldigt, väldigt, väldigt mycket. 

Tidsuppfattningen var som bortblåst efter Karlsborg och nu handlade det bara om att "överleva", att genomföra loppet och försöka kontrollera köldskakningarna i kropp, fingrar och ansikte. I Boviken var det väldigt nära att vi bröt loppet. Fredrik såg ut att ha lämnat sin kropp, hans ansikte var liksom tom och det såg faktiskt läskigt ut. Nu i efterhand förstår jag att jag också såg väldigt skum ut. När Fredrik tyckte att vi skulle bryta trodde jag nämligen att det var på grund av hur han kände sig, men han kom med förslaget när han såg hur jag skakade. Det kunde vara farligt att fortsätta eftersom det knappt gick att växla och styra ordentligt. Att trampa var en pina men det gick i varje fall. Vi försökte återigen få i oss lite varm dryck, men innehållet i koppen skvalpade typ över för att man huttrade så jäkla mycket. Brrrrr! Vi sökte också skydd under ett tält, och där var vi inte ensamma. Ett flertal cyklister som brutit försökte hålla sig varma i väntan på bussarna tillbaka till Motala. Det har aldrig varit så många som brutit och transportresurserna var inte riktigt tillräckliga, väntetiden var cirka 2 timmar. OH NO!! Det gör jag bara inte - då cyklar jag hellre långsamt och går i mål på riktigt!! Medan vi stod och vägde fram och tillbaka i tältet såg vi hur en kille fick värmande fotmassage av två massörer. Vi tvekade inte en sekund utan ställde oss direkt i kön. Har ingen aning om hur länge vi blev kvar i Boviken, men denna lilla behandling on the way räddade vår resa. De torkade rent våra fötter, knådade dem lite varma och masserade in ormsalva. Därefter fick vi bandagestrumpor runt fötterna och upp på vaderna. Avslutningsvis fick vi även bullpåsar runt fötterna och sedan ner i dyngsura skor igen. Hos "bulltanterna" bad vi även om påsar som vi satte över vantarna och sedan segade vi oss iväg. Det regnade nu ännu mer men det kändes lite bättre när fötterna vaknat till liv igen och vi småpratade till och med en liten bit. Det var 30 km till nästa depå och riktigt så länge höll inte energin. När vi närmade oss Hammarsundet var vi redan dyblöta igen och vi kunde hälla flera deciliter vatten ur påsarna runt händerna. Vi behöll dem ändå, de skyddade mot vinden.

I Hammarsundet fyllde vi på med mer varm dryck och nickade instämmande till varandra. Vi fortsätter. 40 km kvar. Vi kommer att klara det! Och avtar inte regnet något?? Bara 17 km till sista depån men det kändes mycket längre. Nu värkte knäna bra mycket och jag kunde inte bestämma mig för om det var bättre med mycket motstånd och mer smärta, färre gånger, eller om lågt motstånd och fler tramp, tätare smärta var att föredra. Ont gjorde det oavsett. Mellan tidkontrollerna Aspa och Medevi var det 22 km men det tog nästan 2 timmar. Herregud - tur att vi inte hade någon tidsuppfattning. Rullade vi ens fram? Vi måste ha stannat väldigt länge i depåerna...

I Medevi möttes vi av uppehåll, levande musik och reportrar från Corren som haffade oss för en intervju. Att vi släppt tankarna på en bra tid märktes av när vi käckt och glatt lät damen fråga på fråga och sedan ställde upp på en bild där vi har "armbrytning" på min sadel. En sista vetebulle och sedan var det 23 km kvar. 23 små ynka km av 300 km. I motvind men uppehåll och en liten tendens till sol.
Vi njöt! Vi berömde varandra! Vi behöll det lugna tempot och jag tror vi kom i mål med ett leende trots en mycket lång sista mil. En highfive innan vi passerade mållinjen och jag tackade gudarna för att jag slapp genomföra detta lopp på egen hand och hörde redan en lite fågel kvittra:
- Visst ska du göra det igen, med mer träning och bättre väder?? 
Jag sköt undan dessa tankar och låter de gro något år eller två. Jag ska njuta av att jag trotsade vädret och fullföljde loppet trots totalt 16 mil träning. Vi är nu halvvägs igenom vår Svenska Klassiker och nästa moment blir Vansbrosimmet den 8 juli! Jag har varit orolig för att frysa under simningen men det kan inte ens vara i närheten av hur kallt detta lopp var. Brrrr. Nästan så jag fryser bara jag tänker på det. Fy sjutton alltså. Vad skulle man haft på sig??

LYCKLIGA deltagare av VÄTTERUNDAN 2012 - vi gjorde det! 

Hemresan gick bra. Knäna värkte och ljumskarna var lite stela men annars kändes det väldigt bra. På kvällen var det smärtsamt att sig upp och ner i soffan så jag höll mig så stilla det bara gick. På söndagen däremot var även knäna ok men jag avstod från träning och lät kroppen vila. Skönt, kroppen är en fantastisk manick, som klarar av mer än vad man tror. Imponerande!!

Bra jobbat alla som cyklade och tusen tack till Fredrik L för gott samarbete, till Anette och Ronny för pepp när jag trodde jag var själv och Fredrik W för bra draghjälp i början och skjuts hem. Tack också alla som följde oss via sms. Jag ville inte att ni skulle få ett "hon-har-brutit-sms" så ni stöttade mycket bra. Tack också Victor och Mika som skickade en peppbild mitt i natten. Me like!! 

Det närmar sig...

... och imorgon är det dags för Vätternrundan. 300 km på cykel med start kl 20.14. 

Jag vet redan nu att det kommer att bli en riktig utmaning, framförallt psykiskt. Jag kommer bli ofantligt uttråkad och motivationen kommer gå som en berg- och dalbana. Hunger, kyla och skav lite här och var andra luriga faktorer som jag får passa mig för. Vår shoppa loss i tältet innan start. 

Idag blir det mycket mat och vatten. Sömnen ligger på minuskontot men imorgon tar jag mig en liten sovmorgon innan vi börjar vår resa. Rekommendationen var att cykla minst 100 mil innan start och jag har cyklat max 30 mil så den uppladdningen är jag inte supernöjd med. Men nu är läget som det är och jag ska göra det bästa av situationen. Jag ska inte sticka under stol med att jag är nervös och jag tar mer än gärna emot tips av er som genomfört denna runda någon gång. Och ber till vädergudarna!! 

Om ni i min omgivning vill följa mig längs vägen kan ni skicka ett sms med texten:

V 1769 till nummer 72456

Det kostar 30 kr och ni får uppdateringar om min "resa" efter varje depå. Min teori är att jag vägrar bryta loppet om jag vet att det är några som faktiskt vet var jag håller hus =)

Nu - tillbaka till planering av HT-13!! 

Avslutning

Ännu en kväll med avslutning.
Idag för övriga elever på vår skola, elever i år 1-8.
Traditionsenligt håller vi till på Folkets Park på en scen med björkris, ballonger och lupiner. GILLA!!
Efter uppträdande av eleverna intog lärarna scenen och framförde en scen från Macken, gjorde en sommarlovsversion av Euforia och avslutade det hela med Nu grönskar det och Den blomstertid nu kommer. Nytt och underhållande men ändå klassiskt och vackert.
Kombinationen av EM-anda och svensk sommar påverkade klädseln som hos personalen växlade mellan blågula supporterkläder och vackra folkdräkter.

Jag bidrog med en liten krans :)

Carina och Eila sken i kapp med solen - tjusigt! 

Efter avslutning samlades alla lärare på Villa Stranna där vi avnjöt en god middag medan blommor och presenter delades ut till skolledare, de som gift sig, de som fyllt 50 år och de som av olika anledningar inte är kvar nästa termin. En trevlig stund med go stämning och vi tackar det här läsåret. Imorgon drar det nya igång och då ska vi träffas i våra nya arbetslag och påbörja planeringsarbetet inför höststarten.
Då ska jag undervisa i Svenska och Idrott. Spännande!!! Svenska var ett bra tag sedan - här ska läsas!!

Skolavslutning, EM och packning

Idag slutade våra härliga nior på Fridaskolan. Klockan 17.30 var det dags för avslutningsmiddag och alla elever var superfina. Tur att jag hade klätt upp mig, det kändes som att de verkligen var värda det. Denna årskull var min första mentorsgrupp på Fridaskolan och jag kunde inte fått en bättre start. Jag har varit skeptisk till att arbeta som lärare på högstadiet men de har ändrat mitt synsätt och jag kommer fortsätta med det ett bra tag till, om jag får. Till hösten blir det i varje fall ett nytt gäng och det ska självklart också bli kanonkul... jag kommer dock aldrig glömma mitt första härliga gäng.

Denna vackra lykta fick jag av mina elever - den kommer passa hur bra som helst i mitt hus =)

När den grymt goda middagen var uppäten, alla tal hållna, musikframträdanden genomförda och betygen utdelade så var det dags att ta farväl. Då kom tårarna på många elever och jag var tvungen att bita ihop ordentligt för att inte ryckas med. Jag är ju så otroligt blödig.... Efter lite fotande och ytterligare kramar så skingrades skaran rätt så snabbt. Sveriges första match i EM 2012 stundade & den ville ju typ ingen missa. Känns dock tryggt när de väljer att titta på fotboll tillsammans hemma hos någon istället för att de "ränner på stan". Sådant gillar vi!

Med tanke på hur matchen utspelade sig så gjorde det inte så mycket att packlådor stod i vägen...  

Även jag slog mig ner i soffan och kikade på Ukraina - Sverige och blev precis som alla andra riktigt besviken. Det kommer dock fler matcher så man får väl inte tappa hoppet ännu. Jag passade på att packa lite under tiden och jag tycker att jag fyller låda efter låda men ingenting försvinner... mycket skumt. 17 dagar kvar, jag borde hinna utan problem?? 

Godkänd

Mitt examensarbete blev godkänt!! Nu kan jag lägga det bakom mig och ägna lediga dagar åt annat än att läsa och skriva. GÖTT!!

Musten har gått ur mig lite grann och därför känns det extremt bra att vi har lite härliga dagar på jobbet. Idag cyklar vi t.ex till Villa Hernhe och har femkamp med eleverna i år 9. Mycket trevligt! Kvällen blir lugn så att batterierna kan laddas inför morgondagen som består av Butlers Triathlon. Spännande!!

TKSK Klubbmästerskap 2 juni

I lördags hade Trollhättans Kettlebell Sport Klubb sin första lilla tävling för att medlemmarna ska få en chans att ranka sig inför större tävlingar eller helt enkelt bara prova på hur man tävlar i sporten.
8 lyftare ställde upp och det blev en lyckad dag med fina resultat.
Jag har satt ihop en liten video med foton och filmklipp från tävlingen, av 3 enkla anledningar.
1. Jag behöver öva på det här med datorer...
2. Det är kul att föreviga klubbens aktiviteter från början
3. Det är både kul och nyttigt för alla som tävlar att ibland betrakta sig själv för att kunna hitta sina svaga länkar och få insikt i vad som behöver tränas på ytterligare.
Jag har exempelvis fortfarande en dubbelgung som tar både tid och energi. Många av oss behöver också lägga mer fokus på utlåsningar i knän och på vår andning. Som sagt, kul och nyttigt!

HÅLL TILLGODO!! 

Opponering pågår

Nu är det dags - opponering av min uppsats "Jag saknar dig - Receptionanalys av roman och film"

Plats, sitt, läs!

Idag känner jag mig som både en husse och en hund, jag ger mig själv "order" som jag försöker lyda.
Imorgon är det nämligen opponering på min uppsats! Oh my god! Kan inte tro att det är sant.

Känns så jäkla skönt men nu vill kroppen och framförallt hjärnan bara släppa allt och slappna av. Jag har svårt att hitta både fokus och energi till att läsa andras uppsatser och mitt granskande öga känns lite lamt. Speciellt när jag ska läsa min egen för att imorgon kunna visa att jag uppmärkammat sådan som de antagligen kommer att anmärka på... äh, fy tusan, nu börjar jag bli nervös.
Back to reading! Det blir nog en heldag i soffan med pyjamasbyxor och texthäften.

Personbästa

 Igår hade TKSK, Trollhättans Kettlebell Sport Klubb, sitt första klubbmästerskap och det blev riktigt lyckat. 8 personer tävlade och alla presterade grymt bra. Flera nådde resultat som krävs för att bli rankad och det känns lovande inför vår nästa tävling. 

Long cycle 

För min del blev det personbästa i Long Cycle 20 kg. Jag lyckades genomföra 95 korrekta repetitioner och höll ut i hela 10 minuter. Tidigare har jag som bäst gjort 84 reps på dryga 8 min och det var på SM i december. Kul med förbättring med tanke på att träningen inte vara målinriktad på något vis :)

I fortsättningen ska jag fokusera på höger sida. Återigen fick jag nämligen byta över till höger hand efter bara 3 min för att greppet var för dåligt och det kändes som att jag skulle tappa klotet. Fick alltså köra nästan 7 minuter på vänster som jag egentligen inte ens får använda. Inte konstigt att clean var jobbigt på slutet. Jag är i varje fall jättenöjd!! 

Ett längre inlägg med bilder, filmer och resultat från tävlingen kommer längre fram, både här och på klubbens hemsida. Behöver lite tid till sammanställning bara. 

TIGER

Efter tävlingen åkte jag med Johanna till Vänersborg där hon skulle hämta sin kattunge som hon har längtat väldigt länge efter. Tiger heter han och han var mycket större nu än när vi var där för några veckor sedan, men han är fortfarande pluttig och har ett unikt utseende med ett väldigt litet ansikte. Hemresan gick bra och han var väldigt nyfiken när han släpptes ut i sitt nya hem.

Soffan var skön och där fick han bra utsikt! 

Senare på kvällen var det dags för middag på A&O. Ett trevligt initiativ av Fahreta och vi hade en toppenkväll med väldigt god mat. Sällskapet utgjordes av Johan, Fahreta, Aljana, Zerina, Anna & mig.

Johan med en lite "nyttigare" ekologiska burgare

Zerina, Fahreta och Anna köpte GRILL MIX FISK och där fanns lite av alla havets läckerheter! 

Själv köpte jag grillade grönsaker med halloumiost! Så gott och en perfekt avslutning på en mycket bra dag!