söndag 19 juni 2011

28/30 En låt som är ett måste när jag ska på/är på fest

Denna låt har hängt med sedan 2005 och jag har fortfarande inte tröttnat. I 3-4 år hade jag den som ringsignal på mobilen men när låten Gigolo med Elena Paparizou kom byttes den ut.
Varför? Jo, hon sjunger: Hey Papi, hey papi!

Jag blir alltid lika glad och partysugen när jag hör Pon de replay och när jag gör mig iordning eller väntar på gäster osv så spelas den minst 1 gång. I mina playlists så har jag en remixversion där Rihanna och Elephant man gör låten ännu bättre. Idag var första gången jag såg videon och man kan väl säga att Rihanna fått lite mer attityd sedan denna debut. Hon dansar lite försiktigt och plutar lagom mycket med munnen. Coolt med lite baggyjeans tycker jag!

lördag 18 juni 2011

Vägen till Master of Sports del 2

Igår började mitt sommarlov och efter att ha gjort diverse ärenden tog jag mig till Älvhögsborg för att köra lite kettlebell... mitt mål att hinna minst 2 kettlebellträningar i veckan falerade direkt och det har nu gått nästan 2 veckor sedan jag gjorde mitt första tillfälle.

Daniel var med mig en liten stund och kikade lite på mina tekniker... vänster är väldigt mycket starkare och striktare så jag kommer att få kämpa vidare med högern. Dessutom behöver jag få till mer kraft från benen och hålla klotet närmare kroppen. Skönt att det är ett tag kvar till tävling så jag inte behöver känna mig stressad.

Eftersom det inte blir så kontinuerlig träning för mig så stannade jag kvar på nivå 1 i schemat som jag följer och idag började jag med höger och försökte att ha 1 minut vila mellan seten... vid de längre seten tog jag 2 minuter vila för att hinna få bort mjölksyran som började komma i underarmarna. Så här gick det idag:

Set 1 10%: 10 reps (5+5) - 5+5
Set 2 20%: 20 reps (10+10) - 10+10
Set 3 50%: 50 reps (25+25) - hö 11 + 14 + vä 25 (klar förbättring sedan sist)
Set 4 30%: 30 reps (15+15) - 15+15
Set 5 30%: 30 reps (15+15) - 15+15
Set 6 20%: 20 reps (10+10) - 10+10
Set 7 10%: 10 reps (5+5) - 5+5

Skönt för självförtroendet att det gick åt rätt håll. Ska snart börja klocka hur lång tid det tar för en hel omgång. Kan vara intressant. En av anledningarna till att det gick bättre idag var nog att jag tog det lite lugnare och fokuserade mer. Jag hade även lite "klet" (finns att köpa på www.kettlebells.nu) på händerna och jag behövde då inte hålla lika hårt i klotet....
Fortsättning följer, nu måste jag rusa till jobbet.

fredag 17 juni 2011

Mathias Brunberg

Hade inget foto på Mathias i denna dator så jag fick leta upp ett litet filmklipp på youtube.

Jag har alltid haft svårt att ta emot behandlingar som t.ex massage eller undersökning av naprapat. Förra året i december fick jag en inflammation i en hinna runt en nerv och detta gjorde att min ben vek sig när jag försökte stå på det. Tydligen kroppens försvar för att skydda en muskel.
Jag fick panik och gick på flera behandlingar för att bli bra. Efter det tycker jag att jag blivit riktigt duktig. Jag går dock hellre till en naprapat än en massör...
Det är också väldigt viktigt för mig att jag får en trygg och behaglig känsla när jag ska få behandling.

Min vän och f.d kollega Mathias Brunberg har i några bott uppe i Stockholm där han studerat till naprapat på Naprapathögskolan. Han har visat sig vara en naturlig talang för detta yrke och redan tidigt i sin utbildning kunde han börja använda sig professionellt av sina kunskaper.
För ungefär ett halvår sedan var jag på behandling hos honom och då var min ländrygg väldigt stel och jag kunde inte böja den i den utsträckning som man helst ska kunna. Efter lite knak och brak fick jag några övningar som jag skulle göra, t.ex omvända sit-ups och kullerbyttor.

Mathias är nu klar med sin utbildning och har flyttat hem till Trollhättan igen. Det gillar vi!
Efter en vår med lite annorlunda träning ville jag se om allt står rätt till. I förebyggande syfte för jag är väldigt rädd för att dra på mig en liknande skada som den jag hade i december. Jag kontaktade alltså Mathias och häromdagen gjorde vi en scanning för att se att allt är ok.
Glädjande besked - mina övningar har gjort att rörligheten i min ländrygg är bättre än normalt!!! Jihhoooo! Vi blev lika imponerade båda två.
Jag tror jag kan tacka alla rullningar i BJJ för detta resultat.

I övrigt ska jag stretcha framsida lår ofta och avstå från att stretcha baksidan - lite ojämn där.
Höger axel hade någonting som lät som "blablabla" ungefär men jag ska jobba med rotator cuff och stabiliserande övningar för axel och skuldra ett tag framöver för att få det bra. Jag är taggad! Ska börja redan idag.

Vad vill jag egentligen ha sagt med detta inlägg?
Jo, jag uppmanar er alla att uppsöka Mathias Brunberg om ni har problem med era kroppar. Han är ödmjuk, trevlig, kunnig, intresserad på riktigt och man känner sig aldrig dum eller besvärlig när man kommer med funderingar eller frågor. Kul när rätt folk hamnar på rätt plats.
Jag tror att han kommer att gå långt och det är ett namn vi kommer höra mer av i träningssammanhang.
T.ex så kommer det den 23 juli att hållas ett träningsseminarium på Rygg- och ledkliniken i Trollhättan. För mer info om detta kan ni kontakta mig. Det kommer bli grymt!

26+27/30 En låt jag kan/vill kunna spela på instrument

Jag är inte musikalisk för fem öre och jag kan inte spela någon låt på något instrument men jag hade bra gärna velat kunna. Framförallt hade jag velat kunna spela gitarr och låten som jag lagt till i detta inlägg är en av många jag skulle vilja behärska... men då krävs även vissa sångkunskaper.
De finns inte de heller.

I mellanstadiet så spelade man som elev oftast ett instrument och jag kämpade och slet med min gitarr. Det gick rät så bra så länge man bara skulle följa noter, men när man skulle köra fritt och börja med ackord så var jag körd. Jag tyckte dessutom att min gitarrlärare ryckte och drog i mina fingrar alldeles för mycket för att det skulle vara kul. Jag slutade.
Nu sitter jag här och tänker.... tänk om jag hade fortsatt. Hade jag kunnat då?
Antagligen inte men drömma går ju.

torsdag 16 juni 2011

HalvVättern 2011

I cirka 3 månader har jag och min kollega Fredrik planerat en "liten" överraskning för vår tredje idrottslärarkollega Niclas. Han ska gifta sig den 2 juli och självklart vill vi "fira" detta på något sätt. Han har redan haft/blivit utsatt för en riktig svensexa och eftersom vi bara är 3 och jag är tjej så var en traditionell svensexa utesluten. Istället beslöt vi oss för att göra något fysiskt och gärna en utmaning av något slag. Någon lunch, någon rast eller när det nu kan ha varit så kom vi på den briljanta idén att vi skulle ta med honom på Halvvättern 2011.

(En bild jag hittade på www.vatternrundan.se. Den kosar 150 kr i pappersformat och 95 kr i digital format.... jag tror att jag avstår)

Vi håller vad vi lovar och med lite hjälp av den blivande frun samt Niclas bror Patrik fick vi igenom vår överraskning på allra bästa sätt. Hon såg till att Niclas höll sig hemma och Patrik (som är cyklist) fixade med kläder, skor, hjälm och cykel m.m till sin bror.

Niclas har inte haft någon som helst möjlighet att förbereda sin kropp för denna utmaning och för att det skulle vara rättvist så har inte vi heller tränat... (kanske en dålig ursäkt för min lathet men det låter ju väldigt snällt). Man kan säga att det inte bara var Niclas som var nervös i startfållan.

04.15 hämtade Fredrik mig och min cykel och vi åkte direkt till Sjuntorp där vi mötte Patrik för att flytta in i en bil. Småtrötta men förväntansfulla och lite fnissiga åkte vi längre "in" i Sjuntorp för att väcka Niclas. Fredrik ringde, Niclas svarade, löd sin order och kom ut på gården. Där möttes han av en bil full med cyklar och min ljuva stämma:
- Godmorgon Niclas, vi ska till Motala för att cykla lite grann.
Niclas gnuggade sig några gånger i ögonen och fick stötvis fram ett konstaterande:
- Det är inte förrän nästa helg som det är det långa loppet.
- Helt rätt!!! Vi ska "bara" cykla 15 mil.
Han såg förvånad ut men inte upprörd eller panikslagen som man hade kunnat tro. Tror till och med att han i förvirring fick till ett litet leende. Han fick veta att han inte behövde ha med sig någonting och cirka 15 min senare satt vi alla i bilen och var på väg till Motala.
Resan gick fint. Frukost vid vattnet i Mullsjö och trevliga samtal längs vägen, samtal som gärna gled in på ämnet... halvvättern... är det sant... idag?
Vi hittade en parkering på lagom avstånd från starten. Svidade om och förberedde oss med vatten, energikakor, "kramptabletter" och en härlig vaselinliknande salva. Tvekade lite men med tanke på skavet jag fick på Butlers Triathlon så var det bara att trycka ut salvan ur tuben och smeta in lite gött. Mysigt....

Niclas såg riktigt proffsig ut i sin brors outfit... klar för start med andra ord. Jag tycker han ser oförskämt laddad, pigg och glad ut. Det var han dessutom!
Vi startade 10.16 och Niclas stack iväg direkt... vad händer nu tänkte jag, skulle vi inte bara ta oss runt? Periodvis var detta lopp, denna utmaning hur härlig som helst och det kändes bra i både kropp och knopp. Att någon gång göra "den riktiga" Vätternrundan lockade och kändes inte omöjlig. Efter cirka 6 mil fick jag en megadipp och hade någon frågat mig om detta då så hade svaret blivit; - Aldrig i livet, finns inte en chans på jorden...
Just då tyckte jag att det var tråkigt, jag började få skav och kände att jag inte kom någonstans oavsett om jag trampade tungt eller lätt. Frustrerad och uttråkad trampade jag vidare och imponerades av de andra som inte verkade ha samma upplevelse som mig för 5 öre. Tur att de var med... annars hade jag nog saktat in ytterligare.
Vi tog en kort paus vid varje depå och precis som när jag åkte Vasaloppet så tog jag en vetebulle och lite blåbärssoppa varje gång. Det vet jag att min mage klarar av! Inga toalettbesök längs vägen och inga knorrande problem. Gött!

Patrik Persson är en ny idol för mig. Han började tydligen cykla relativt nyss och har blivit en grym cyklist som i sommar ska delta i "Transalp Challange - Epic Mountain Bike". En tävling som pågår i 8 dagar och man ska cykla 600 km och på denna väg är det en 20.000 m höjdklättring. Imponerande! Han såg denna dags lilla utmaning som ett lagom träningspass inför kommande utmaning och han körde Halvvättern på en mountainbike med tjocka däck, oftast ute i gräset/gruset vid sidan av väggrenen. Han stöttade mig bra och la sig vid sidan om när det blåste mycket, för att det skulle bli lättare för mig. Vilken klippa! Ibland drog han iväg för att sätta sig på en liten sten längs vägen och fota oss när vi cyklade förbi. Gulligt och roligt. Ser fram emot att få ta del av dessa bilder (och då kommer de naturligtvis ut här i bloggen).

När vi hade passerat 8mil gick det lättare för då kunde jag påbörja min nedräkning. Dessutom hade vi medvind i nästan 1 mil - fantastiskt skönt! Då kom hoppet tillbaka!
Sista milen kändes lite längre än de andra och jag funderade då över hur sjutton man skulle ha klarat att cykla lika långt till.... med lite träning innan kanske det inte är helt omöjligt. Den som lever får se!

Vårt härliga, glada, duktiga cykelgäng :)

Jag och Patrik kom i mål efter 6 timmar och 40 minuter, Niclas och Fredrik kom in lite tidigare. Jag hade trott att det skulle ta närmare 8 timmar så jag var supernöjd. Vi hade mått bra och haft trevligt hela vägen (nästan), inga skador på varken personer eller cyklar. Puh!
Lite tung i benen, lite öm i knäna och sätesmuskeln men annars nemas problemas!

Vi struntade faktiskt i att duscha utan satsade istället på att komma iväg och komma hem i behaglig tid. Ett snabbt ombyte och sedan in i bilen. Bilresan hem gick fint, Patrik var nog piggast och han körde oss tillbaka till Trollhättan, Sjuntorp med säker hand. Tack för det!

Väl hemma blev det en LÅNG, underbar dusch och en pizza som slank ner utan att jag hann känna vad den smakade så jag antar att kroppen var i behov av något annat än vetebullar.
Somnade mycket nöjd, dels med insatsen men framförallt med arrangemanget, att Niclas blev så glad för utmaningen. Det känns som att han verkligen uppskattade det hela och jag tror att även han blev imponerad av att det gick så bra. Hade han kört själv (eller utan mig) så hade han säkert klara det på under 6 timmar.

Ska jag göra en SVENSK KLASSIKER som innebär att man cyklar VÄTTERNRUNDAN (30 mil)????
Vacklar väldigt så jag får avvakta med det svaret.
Tar gärna emot tips, erfarenheter och idéer kring detta.

Så här fin "bonnebränna" hade jag på mina armar när jag kom ut ur duschen... solen tar mer än vad man tror... Inte så jättefint när man har skolavslutningar med lite ärmlösa klänningar...

onsdag 15 juni 2011

25/30 En låt som får mig att skratta

Bruno Mars - The lazy song
Vet inte om själva låten får mig att skratta men jag ler och fnissar lite lätt när jag ser aporna i denna musikvideo. En video som jag tycker är riktigt bra då den hör ihop med texten, är enkelt gjort, man undrar vad aporna har med saken att göra och den spelar framförallt inte på sex och nakenhet som alla videos verkar göra. 1 dag kvar på jobbet, sedan sommarlov och många LAZY DAY(s)!

lördag 11 juni 2011

Bodycombat 48 & Beauty Skin

Igår, lördag 11 juni, hade vi premiär för alla nya Les Mills-program. Det är tredje eller fjärde gången som vi gör det hela till en liten happening och det känns både kul och uppskattat. Dagen började med BodyBalance, därefter körde jag & Per vårt combat och sedan avslutade Angela och Ingrid med BodyJam. Såg att flera medlemmar var med på alla 3 passen, coolt. Det blir ju som ett litet miniconvent.
Denna gången hade jag inte varit med på utbildningen och det kändes väldigt ovant. Jag åker alltid ner till Göteborg för att få vara med och prova programmet och få en känsla... denna gång valde jag att istället delta i personaldagen vi hade på Älvhögsborg, den med 3 timmar marsch med Jonas Häger.
Programmet var inte såå svårt så det känns som rätt val.
Jag satte mina låtar, förutom fel takt i en del av låt nr 4... är ändå nöjd och det var ett väldigt kul pass. Ser fram emot att få köra det i sommar.
Om man bortser från dessa pass var det rätt lugnt på Älvhögsborg och mina härliga kollegor ställde gärna upp på lite posering. Clauz, Linda och Homie, vilken trio! Så snyggt så...
Vill passa på att slå ett slag för ett nytt favoritvatten. Som vanligt var jag tvungen att prova denna nyhet och "funktionell vitamindryck" lät väldigt spännande. Första gången jag drack den tyckte jag att den var sådär men efter några klunkar ändrade jag mig och vid tillfällen då jag varit riktigt törstig hade det suttit väldigt fint. Ingen kolsyra = man kan dricka för att släcka törsten utan att det är bubblor i vägen. Frisk smak som inte känns söt och sliskig.
Try it!

fredag 10 juni 2011

Marabou Sensation Blueberry Milk

Emellan det ordinarie jobbet på Fridaskolan och mitt extrajobb som receptionist på Älvhögsborg stannade jag till på Hemköp för att köpa med mig en sallad. Den långa kön gjorde att jag fick stå väldigt länge vid godishyllorna. Jag är inte så jättemycket för choklad men när jag får syn på någon typ av nyhet så måste jag prova. För någon vecka sedan fick jag se två nyheter från Marabou i deras Sensation-serie; Strawberry cheesecake och Blueberry Milk. Då stod jag på mig... det har inte gått så långt att jag "syndar" mitt i veckan, ännu.

Jag lade ner en Blueberry Milk i korgen och tog sedan med den till Älvhögsborg för att kalasa på den tillsammans med mina kollegor under fredagskvällen. Det har varit väldigt lugnt här idag eftersom det är studenter och avslutningar i stan. Lite choklad gjorde susen och vi hade en trevlig stund med utvärdering och betygsättning av podukten.

"Marabou Mjölkchoklad med en len mjölkfyllning toppat med en perfekt balanserad blåbärssås"
Sofia - 3/5, den är väl ok. Vanlig mjölkchoklad är godare.
Tomas - 4/5, perfekt balans
Pusa - 4/5, väldigt god men det räcker med en liten fyrkant för den var väldigt söt.
Torbjörn - 3/5, god med Ferro Rocher är mycket bättre.
Kenneth 4/5, väldigt god
Jonathan 2/5, varför ska man krångla till allt? Är det sånt där körsbär i som det är i Alladin?

Spöregn...

... men bad ändå!
Idag är det dags för sista idrottslektionen för mina elever i år 7 och 8.
Vi hade planerat att lyxa till det med lite simning och fritt bad på Älvhögsborgs utebad.
Utanför fönstret öser regnet ner och jag hade gärna stannat hemma men är det sista dagen så är det!
Nu kör vi!
I vattnet är det ju varmt :)

onsdag 8 juni 2011

Butlers Triathlon

Jag har i några år sagt att det någon gång skulle kunna vara kul att vara med som deltagare i Butlers Triathlon, OM jag hittar lagkamrater som har samma målsättning som mig: Att ha kul och ta sig igenom tävlingen. Det har gått sådär, de flesta jag känner (som idrottar) är väldigt hurtiga och tävlingsinriktade och jag har därför avstått varje år.

För cirka 2 månader sedan blev jag tillfrågad av ett lag från Älvhögsborg, en av deras lagmedlemmar hade fått förhinder och de tyckte att jag kunde vara ett ok tillskott. Jag tvärvägrade först, började sedan mjukna lite och efter en vecka hörde jag mig själv säga;
- Ja, men visst! Bara ni lovar att stötta mig när jag är på väg att ge upp.
De lovade detta och vi "skakade hand" och kom överens.
Älvhögsborg LAG 2

Dessa knappa 2 månader försvann snabbt och tid till den rätta typen av träning har inte funnits längs vägen. 1 cykelpass runt Öresjö är allt som hunnits med. Spännande.
I lördags, årets varmaste dag, var det dags för utmaning och mitt första triathlon.
Vi samlades vid Kanaltorget redan kl 08.45, stämningen och nervositeten var hög redan då.

1. Simning 300 m (12.02 minuter)
Vårt lag ingick i en startgrupp som startade 10.30 och första momentet var SIMNING. Sträckan var 300 m och det gick finfint. Det är svårt att dra på i en bassäng där man ska simma 5 på rad i bana tillsammans med 5 andra som startar på andra sidan. Vi höll ett behagligt och jämnt tempo. Upp ur bassängen och sedan ut på Kanaltorget igen.
Här krånglade det lite för mig, jag är och har alltid varit KASS på att byta om diskret. Dessutom har jag svårt att bara slänga av mig kläder hipp som happ när det är fullt med folk runt omkring. Blev lite stressad och det gjorde inte saken bättre. Jag fastnade i resåren, tog på mig i fel ordning och svetten blandades med vattnet från bassängen = ännu mer klibbigt och svårt att få på de där förbaskade tighta kläderna. Såg lag efter lag komma iväg och där stod jag och drog!! Attans! Till slut var kläderna någorlunda på och vi kunde hoppa upp på cyklarna
och ge oss iväg.
Första tramptagen på vår cykeltur (Foto: Linda Swahn)

2. Cykling 4.5 mil (2.05.05)
Jag upplevde cyklingen som väldigt positiv. Jag försökte hänga med i Annas och Camillas tempo och hoppas att de inte höll igen för min skull. Planen var att inte ta ut oss fullt i cyklingen för att ha lite ork kvar i benen till löpningen. Eftersom jag aldrig provat att springa efter att jag cyklat så var jag väldigt nervös för detta skifte och har fasat lite inför det. Jag tror att jag lite undermedvetet höll igen lite extra bara för att vara på den säkra sidan. Medan vi cyklade tänkte jag mest på vilken fantastisk natur vi har i detta vackra land. Gröna ängar med gula smörblommor, fina vatten och klarblå himmel. Ljuvligt!
Vi småpratade emellanåt och kollade hela tiden av att alla kändes ok och att vi kom ihåg att dricka längs vägen. Det svåraste var helt klart att växla på rätt sätt och jag var inte alltför tuff i nedförsbackarna. Då höll jag gärna in bromsen... fegis!!
När vi närmade oss Älvhögsborg mötte vi en hel del lag som hade påbörjat sin löpning och det var många som såg riktigt slitna ut. Jag tittade på vårt lag och konstaterade att vi såg pigga och fräscha ut. Härligt! Hoppade av cyklarna och svidade om till löparskor och pannband (svett som rinner ner i känsliga ögon är mindre kul). Denna gång gick ombytet väldigt mycket snabbare. Puh!
Vi struttade sedan iväg i ett långsamt tempo för att benen skulle förstå att det var nya muskler som borde aktiveras. Jag hade hört mycket om denna skumma känsla och kände efter väldigt noga. När jag insåg att det faktiskt inte var såå mycket värre än när jag springer i vanliga fall så kunde jag andas ut och lugna ner mig, det här skulle nog gå fint.

3. Löpning 13 km (1.44.10)
När vi börjar ta oss uppför Gransäterbacken (efter cirka 1-2km) så börjar "la min mage balla ur". Den fixar inte massa tillskott och energybars m.m och jag fick lägga enormt mycket fokus på att hålla denna del av kroppen i schack. Jag kände inte för att göra en avstickare upp i skogen med tighta hängsle-blöj-cykel-byxor och ville definitivt inte vara med om en "olycka". Jag var alltså inte vidare social under löpningen utan höll mig för mig själv och bet ihop. Det funkade rätt ok. Det blev aldrig behagligt men jag kunde fullfölja uppdraget.
Jag förvånades över att benen kändes så pigga (absolut inte lätta, men det känns de aldrig) och hade nog kunnat öka lite till. Grymt skön känsla - speciellt när man varit så nervös innan.

Butlers Triathlon är en tävling som sker i lag och grundtanken är att man ska hålla ihop och det får bara vara ett visst antal sekunder/meter mellan deltagarna. Harri & Camilla imponerade något enormt på mig då de turades om att dra både Anna & Anette runt stora delar av sträckan. Jag var ego och vågade inte erbjuda mig - ett rep runt magen kunde blivit katastrof. Ungefär halvvägs fick Anette kramp i framsida lår ner mot knät och vi fick gå istället för att springa. Då kände jag att jag hade världens skavsår i eller runt häcken - jäkla "blöja" som fått häng och legat och gnuggat in sig... Inte skönt! Det sved rätt gött när jag försökte gå så för min del var det klart mycket bättre att jobba sakta.
LAGET: Sofia, Camilla, Anna, Harri & Anette
Efter målgång - jag känner tydligen efter så att inte hela skinkan har gnuggats bort!

Tyvärr släppte inte Anettes kramp förrän sista 10 metrarna så fick få gå väldigt stora delar. Det var dock ingen tvekan om att det var det som gällde. Återigen, det är en lagtävling och vi hade skakat i hand på att vi skulle hjälpa varandra. Jag hade velat ha samma stöd om det var jag som inte mådde bra. "Tack vare" hennes smärta fick jag en positiv upplevelse... jag kände mig fräsch när vi kom i mål och jag har fått mersmak. Detta är något jag vill göra igen och då vill jag träna lite innan och gärna försöka pressa mig lite och se vilken tid man skulle kunna klara det på.

När tävlingen var avklarade lämnade jag tillbaka den cykel jag hade lånat och sedan gick jag försiktigt hemåt med min svidande bakdel. Tog en HEMSK dusch där varje liten vattendroppe (speciellt de med lite schampoo i) kändes som ett getingstick på baken. Jag skrek högt några gånger kan jag avslöja... fy fasen!!! Badade sedan med potatismjöl och försökte klä mig så luftigt som möjligt.

Vid 19.00 var det samling på Älvhögsborg igen, denna gång för en bankett som arrangerades av Butlers i Nya Hallen. Jag jobbade på den förra året och jag tyckte då att det var en väldigt trevlig tillställning med många glada, trötta och stolta människor. Det vara samma stämning i år och det var kul att få vara en del av det. Maten var god och prisutdelningen intressant. Det är en jämn kamp uppe i toppen och alla pallplatser får väldigt fina priser av generösa sponsorer som t.ex. Sportson och Butlers.
"Ett" glas vin är man väl ändå värd efter cirka 4 timmars håll-i-gång?

Maria Stjernqvist har under våren haft ett projekt med 15 Trollhättebor. Hon har coachat dem till att komma igång med sin träning och målet har hela tiden varit att delta i Butlers Triathlon. Hon har lyckats jättebra med gruppen och 3 lag deltog och alla tog sig runt. De var hur nöjda som helst över sin livsstilsförändring och de visade sin uppskattning med att köpa en riktigt grym cykel till henne. Ett litet tal från en av deltagarna fick tårarna att samla sig i mina ögon och applåden när Maria gick upp på "podiet" visar att hon är väldigt uppskattad och inspirerande för många i den här stan, i den här världen. Coolt!
Efter banketten blev det Butlers och där var vi kvar tills de stängde och kroppens sista energidepåer användes på dansgolvet. Gött!
När jag kom hem tog det inte många minuter tills jag slumrade sött på kudden. NÖJD!!


Mors dag och grillning

Har legat efter med mina blogginlägg det sista så i detta slår jag ihop 2 st.
Ska inte skriva så mycket men vill lägga upp lite bilder med korta kommentarer från mina två senaste besök på Lextorp, hos mina föräldrar. Eller ja, ett av besöken blev i stan istället.
Vi firade nämligen Mors Dag på den nya pizzerian i Trollhättans centrum; Al forno (tror jag).
Vi hade en trevlig stund tillsammans, hela familjen. Det var bra service, trevlig personal, fräscht där inne och goda pizzor som inte kändes så där onyttiga som pizzor kan kännas. Jag valde samma som mamma och det var ruccola, tomat, mozzarella, skinka och creme fraiche på den om jag inte minns helt fel. Cirka 20-40 kr dyrare än en vanlig pizza men det var lätt värt. Är det mors dag så är det :)
Mina syskonbarn är lite trötta på att vara med på bild?
PLUTTISARNA!!! (Som börjar bli för stora för mosters smak!)
I söndags åkte jag & Jojjo hem till mor och far för att grilla och umgås. Vi åkte dit lite tidigare än vanligt för att hinna njuta av det underbara väder och för att hjälpa mamma med maten. Känns inte riktigt rätt att hon får göra allt själv... jag är väl inte den mest matkunniga i vår familj så jag fick ta den sociala rollen och underhålla pappa vid grillen :) Hoppas inte de andra tyckte att jag smet undan från allt hackande och skalande....
Sommarbild på Jojjo... så där fin är inte jag när jag försöker äta en gigantisk jordgubbe!!
Mor & far på deras fina altan. Skräll att mattorna vädras, hahahaha.
Ni förstår säkert varför vi åker till Lextorp nästan varje söndag, snacka om god mat. Ugnsrostad färskpotatis, grillat kött, tzatsiki, bearnaisesås, chilisås, melon-fetaost-rödlöd-ruccola-med mera-sallad, oliver och lite havssalt på toppen. LJUVLIGT!!!
Inser nu varför jag ALLTID har ont i magen när jag kommer hem - man kan ju inte låta bli den där andra och tredje portionen!! Grrr.

tisdag 7 juni 2011

Celsius


Provade precis CELSIUS, en funtionell dryck som ska bränna kalorier och bidra till ökad vitalitet samt prestationsförmåga.

"Rekommenderar vi Celsius® istället för andra drycker; t ex energidrycker, läsk, kaffe som är fulla av kalorier, socker, kolhydrater, konstgjorda ingredienser, kemiska konserveringsmedel och natrium. Celsius är utvecklat som ett hälsosammare alternativ, utan vare sig de extra kalorierna, kemikalierna eller sockret" (www.celsiussverige.se)

Smaken var COLA och den var ingen hit. Det smakade ungefär som avslagen cola light, urk!
Jag drack inte ens halva då jag tycker det är alldeles för stor mängd kolsyrad dryck om man sedan ska träna och om jag förstod rätt så är det en dryck man ska ta i samband med träning.

Min mage protesterade rätt kraftigt och 10 min senare fick jag springa till toaletten.
Inget för mig!
Jag tror att det är bättre att dricka vatten och vanlig sportdryck... som dessutom är helt klart billigare alternativ.
Träna hårdare så bränner ni fler kalorier - enkel ekvation!

fredag 3 juni 2011

Vägen till Master of Sports

Igår tog jag första steget, första försöket, första träningstillfället med LONG CYCLE 20 kg kettlebell och har således påbörjat resan mot Master of Sports i denna gren.
Målet är att göra minst 100 reps på 10 minuter och för att vara säker på att jag kommer klara det vid rankning eller tävling så borde jag träna upp mig så att jag klarar det med råge.

När jag var i Motala på kettlebellutbildning för några veckor sedan så fick vi ett kompendium och i detta kompendium finns ett träningsupplägg som jag bestämt mig för att följa.
Det sträcker sig över 10 veckor och innebär 3 pass/vecka.
Det är inte säkert jag får in 3 pass/vecka men jag ska verkligen försöka.

För att peppa mig själv till att genomföra detta så kommer jag skriva om träningspassen här i bloggen. Vet inte om ni är så intresserade men det pushar mig att veta att någon kan se hur det går och avslöja mig om jag fuskar eller så.

Träningspasset består av 7 set. Varje sett består av en procentsats av det max man klarar av. Jag har aldrig provat 10 minuter med 20 kg så jag satte 100 reps som max eftersom det är mitt mål. Fet stil är det man ska göra och kursiv stil är det jag klarade av igår.
Man märker att jag är väldigt ojämnt stark och jag måste fixa till höger sida.

Set 1 10%: 10 reps (5+5) - 5+5
Set 2 20%: 20 reps (10+10) - 10+10
Set 3 50%: 50 reps (25+25) - vä 25 + hö 12 + 5 + 5 + 3 (skandal ju!!)
Set 4 30%: 30 reps (15+15) - vä 15 + hö 10 + 5
Set 5 30%: 30 reps (15+15) - vä 15 + hö 10 + 5
Set 6 20%: 20 reps (10+10) - vä 10 + hö 6 + 4
Set 7 10%: 10 reps (5+5) - 5+5

Jag är nöjd eftersom det var mitt första försök men jag ska följa ett tips från en kollega. Jag ska börja med höger hand och så många jag gör där ska jag sedan göra med vänster, även fast jag kan klara fler. Annars kommer vänster fortsätta att vara väldigt dominant. Procentsatserna kommer att ändra sig från vecka till vecka men jag kommer att göra detta några gånger till. Måste klara steg ett innan jag går vidare med steg 2 och 3 osv. Jag tror på detta upplägg och jag hoppas att jag är disciplinerad nog att följa detta och inte gör som innan förra SM - övar 2 gånger innan. Det håller inte när det blir tyngre vikter.

Jag invigde idag mina tyngdlyftarskor och det kändes bra. Inte så jättestor skillnad mot att köra barfota men det kanske blir annorlunda när jag kör ännu tyngre eller ännu längre.
Bekväma men allt annat än snygga.

torsdag 2 juni 2011

Ida

Idag går mina tankar till Ida Vallesdotter. En vacker, strålande tjej som visat sig vara en av de starkaste personerna jag känner. Hon har haft en väldigt svår tid men har ändå gjort vad som krävts och bland annat avslutat sina studier och tagit en lärarexamen. Imponerande.
I förrgår gick hennes pappa bort i cancer och jag lider något fruktansvärt med hela deras familj. Det är en så fruktansvärd sjukdom och den drabbar fler och fler känns det som. Bra människor som inte förtjänar ett sådant öde. Hade jag haft mer pengar hade jag skänkt så mycket jag bara kunde till cancerforskningen, det måste gå att få bot på denna växande sjukdom!!

Du har stöd i mängder från vänner, familj och Patrik men om du behöver ytterligare en axel så finns jag här och jag önskar så att jag kunde göra något. Du har gett mig hopp och jag tänker på er och den styrka ni visat, när jag inte ser ljuset i vår situation. Massa kramar till dig!

onsdag 1 juni 2011

Sportamore

Sent i söndags kväll, efter Irene Huss, klickade jag & Jojjo in oss på www.sportamore.se för att kika på deras Nikekläder och utrustning. Vi hittade en hel del grejer som vi tyckte om och gjorde en beställning. I tisdags på förmiddagen fick jag ett sms om att ett paket fanns att hämta på Drottningstorget. Jag åkte dit efter jobbet och visst var det våra Nike-produkter. Jippi!

Herregud, sicken service. Grymt bra leveranstid, fri frakt och fri retur. Ni blev vi nöjda med allt vi köpte så vi kommer inte behöva använda returen men det är ju ändå en väldigt bra fördel.
Jag vill med detta inlägg rekommendera er att shoppa via internet och absolut från denna sida.