Nyårsafton 2014

Godmorgon världen, godmorgon 2015! 
Det är något speciellt med att vakna upp första dagen på ett nytt år. Förutom att man kanske är lite tröttare än vanligt och kanske har något tyngre huvud än vanligt (inte för en ammande mamma) så upplever jag att åtminstone jag är lite extra hoppfull och laddad med energi. Även fast men egentligen varje dag har ett helt år framför sig känns det extra speciellt en dag som denna och jag fylls med både kraft och vilja att göra det till ett bra år. Ögnar man igenom Facebook verkar det vara många som nu hoppas på det bästa året någonsin, igen!

Mina festklädda killar

Klockan är 11.03.
Jag har precis avslutat min frukost och medan jag för över gårdagens bilder till datorn småpratar jag med Elliot som sitter i babysittern bredvid mig och låter som en bil. Ett av hans favoritljud.
I gästrummet snarkar Elin och Mika och där nere sover Victor som en stock. Vet att de alla tre vill se på Ivanhoe så har de inte vaknat när klockan närmar sig 13 får jag nog ta att väcka dem.
Så länge lägger jag ut ett par bilder och skriver några rader om vårt avslut på 2014.
Eftersom vi nu har Elliot i vårt liv och Victor skulle ha börjat jobba klockan 07 idag så sa vi tidigt att vi skulle fira lugnt och fint här hemma. En god middag, en skål på tolvslaget och sedan godnatt. Om någon/några kunde tänka sig ett sådant lugnt firande var de välkomna. Strax innan jul ville en kollega byta arbetspass med Victor och huxflux var han ledig idag. Vi höll dock fast vid att fira här hemma men med lite mer galej. Till vår glädje hakade Elin, Mika, Sevim, Jonas, Johanna & Johan på.

Party, party! 

Vackra Sevim med en något skeptisk Elliot i famnen. Kamerablixrar är konstiga!

Medan Victor jobbade fixade jag och Elliot och hela familjen var faktiskt klar när gästerna anlände  kl. 18.30. Nåja, näst intill. Jag höll på att göra rent på toaletten när Sevim, Jonas och Johan kom tre minuter före utsatt tid, hihihi. Maten hade vi beställt från Alberts så den var bara att ordna till utifrån instruktionerna. Denna lott hamnade "konstigt nog" på Victor som självklart piffade till det lite extra. Han kan inte låta bli och vi är glada att han orkar fixa så vi kan bli serverade.

Kul att typ hälften av oss som åt inte visste riktigt hur man åt en hummer... 

Varvet runt: mål, förväntningar, förhoppningar och mål 2015.
Väldigt intressant och inspirerande - hoppas att vi alla lyckas med det vi vill - stort som smått. 

Kvällen fullkomligt flög iväg och helt plötsligt var det bara 30 minuter kvar till tolvslaget. Jag passade på att amma vår supersociala son och 23.45 somnade han i gästrummet. 23.55 märkte han att det var något på gång och började prata därinne. Snabbt på med overall, mössa och strumpor så fick han också vara med och fira in tolvslaget. Han verkade dock mer fascinerad av blåsten i ansiktet än av fyrverkerierna...

Skålar in det nya året på altanen

Jag höll i ett barn istället för ett glas, väldigt trevligt det också!

Två år som gifta! Stort grattis på bröllopsdagen! 

Elliots första nyårsfirande - mys!! 

Efter tolvslaget hamnade några i uterummet och andra i köket. Elliot stensomnade och vi andra slog till på kaffe, choklad, tryfflar osv. Det slank ner utan problem trots att en tre-rätters intagits. Efter någon/några timmar var det dags för sällskapsspel och vi passade på att spela "Ryktet går", ett fantastiskt roligt spel för 4-8 deltagare. Helt klart roligare ju fler man är, att vi var åtta passade perfekt. Det är typ som viskleken men man ritar på tid... Bäddsoffa blev exempelvis kött, svårt att förklara men helt klart ett spel som bjuder på många skratt och även insikt i att bland annat jag ritar på samma sätt som när jag en gång i tiden lärde mig att använda en penna. Tragiskt men sant!

Äkta leenden? Jo, de verkade allt ha trevligt men inte så bekväma att vara med på bild.

Nyårspinglor! 

Vi fastnade i spelet och höll på så pass länge att vi hann byta platser flera gånger (för variation) samt smocka i oss flera snackspåsar. När någon började gäspa, det sluddrades lite och vi hamnade i ofas i spelat kände vi alla att det var dags att bryta upp och få några timmars sömn. Kastade ett öga på klockan och insåg att den hade passerat fyra... ojojoj! Jonas, Sevim, Johan och Johanna tackade för sig och åkte in till stan medan Victor och Mika drack upp sin öppnade öl i uterummet. Jag och Elin småpratade lite medan vi "gjorde oss iordning för natten". Elliot sov fortfarande och när jag lade mig strax efter fem var jag lite orolig över hur länge jag skulle få sova. Det hade jag inte behövt. Han sov till klockan 09, fick lite mat och somnade sedan om till 10.28. Han satt med när jag påbörjade detta inlägg men nu har han somnat i sitt babynest och verkar inte vilja ta tag i den här dagen på ett litet tag. Däremot hör jag att de andra börjar vakna till liv. Jihooo, börjar bli lite pratsjuk.

Så här kan man somna om man vill vara med på festen och liksom förneka att man är trött...
Det är tufft med högtider och vi märker att han behöver typ en hel dag med mat och sömn för att återhämta sig ! 

Jag är supernöjd med vårt avslut på 2014. Det var god mat, lugnt och skönt men framförallt väldigt trevliga människor som kom till oss. Mer än så behöver det inte vara. Extra roligt att vi "får vara med" trots att vi har en bebis. Det skulle ju lika väl kunna vara så att folk tycker det är roligare att partaja utan barn... vi tackar så mycket för en toppenkväll och känner oss riktigt taggade för att se vad 2015 har att erbjuda. För Elliots del vet vi redan på förhand att det kommer vara ett händelserikt år med allt som kommer ske i hans utveckling. Vad jag och Victor har för mål och förhoppningar på det nya året för vi ta i ett annat inlägg för nu ska jag ta hand om gästerna på vårt Bed & Breakfast =)

Julen 2014

I mitt förra inlägg skrev jag att jag trodde att denna julen skulle bli speciell. Det blev den också. Den blev väldigt intensiv men samtidigt både lyckad och riktigt trevlig. 

Victor gick på semester den 18 december och då började vi med alla förberedelser. Jag har stått för pyntande, städande och Elliot medan han har fokuserat på inköp och tillagning av mat. Vi har även hunnit med att köpa alla julklappar och ha Annelie med familj här på glöggmys. 

En tradition sedan många år tillbaka är att vi (eller i varje fall jag eftersom Victor alltid har jobbat) har uppesittarkväll hos Elin och Mika. Där börjar ätandet om man säger så... Visst spelar vi Bingolotto men fokus ligger på att få i sig så mycket som möjligt av glögg, julmust, vörtbröd, julskinka, pepparkakor, choklad, godis, chips m.m. I år fick Elliot följa med och han trivdes som fisken i vattnet. Han är riktigt social och vill vara med där det händer... sova kan man göra hemma! 

Det var Mika som började hålla Elliot så att han "står" - väldigt roligt och han blir oerhört stolt i denna position.

Genom åren har det varit dåligt med vinster för oss i Bingolotto och i år var vi laddade för storvinst. Vi väntade, väntade och väntade på miljoner, långresor och bilar men tyvärr satt vi med det där sista numret även när BINGO dök upp på tv-skärmen. Jag vann dock 100 kr kontantvinst, på min dubbellott så 200 kr. Yeeehooo - vi gick i varje fall inte back. Ska nog rätta lotterna på datorn också för jag tror inte vi hängde med på en enda dragning under kvällen... vi åt och tjötade istället. 

Mika håller ett öga på tv'n så vi åtminstone spelar när det är dags för bingobrickorna. 

På julafton åkte jag som vanligt iväg och öppnade upp Älvhögsborg för alla som ville spinna på Malins traditionsenliga Skinkepass. Det är fullt varenda år och en go start på dagen. Jag visste att det skulle bli mycket folk hemma resten av "helgen" så jag njöt av denna egentid. 

När jag kom hem hade Victors familj redan anlänt och matlagningen var i full färd. Jag städade klart, dukade lite lätt, duschade, ammade och fixade med lite smått och gott. Undvek köket då jag blir väldigt stressad när det är saker ÖVERALLT. Helt plötsligt var klockan 15 och det var dags att andas ut framför Kalle Anka. Jag hade inte riktigt ro i kroppen så jag tittade lite då och då medan jag fixade med marschaller, nagellack, julklappar osv. I samma stund som sista delen var slut drog allt igång igen och "friden" var över för den här dagen. Jag åkte och hämtade Jojjo medan mamma och pappa hämtade farfar. Klockan 17.00 var alla 15 personer samlade och vi drack lite glögg innan det var dags för julmiddagen. JÖSSES vad mycket mat det var - helt galet. Vi hade lätt kunnat vara lika många till utan att det hade synts på faten. Jag försökte få folk att äta lite till, hämta ännu en gång men det var omöjligt, de var typ mätta redan efter "fiskbordet". Jag är kanske inte rätt person att säga åt folk att äta då jag inte är någon storätare av julmat. Lite köttbullar, prinskorv, en skiva skinka, brysselkål, rödbetssallad och tunnbröd så är jag nöjd. Och ägghalvor såklart!! 

Stort tack till alla som hade med sig en massa godsaker och en stor, stor eloge till Victor som gjort köttbullar på egenmald färs, lagt in sill, gravat laxen, gjort skaldjurspaté, pastej och crabcakes, griljerat skinka och marinerat revbenspjäll. Han har även gjort egen rödbetssallad, waldorfsallad, vinbärssylt och bakat vörtbröd... Jag skulle göra ägghalvorna men han fick fixa dem också, ooops!

Vi fick fylla kylskåpet, uterummet och tvättstugan (inte inredd ännu därav kylan) med maten som blev över och det tog ganska lång tid. Tror inte ens vi hann få undan allt innan tomten knackade på fönstret och ville in. Barnen blev lite uppspelta även fast de inte "tror på tomten" och jag själv (barnet i mig) tycker att tomte är ett måste. Det blir så mycket mysigare än om vi själva delar ut paketen. 

Elliot vaknade mitt i julklappsutdelningen och var framme hos tomten flera gånger utan att bli rädd. 

Den stackars tomten blev väldigt varm så när en del av paketen var utdelade tackade vi tomten och tog hand om resterande paketutdelning själva. Men först fick vi såklart ta ett obligatoriskt foto på tomten och barnen. Elliot var lite skeptisk först men när hans trygga hand hamnade i munnen var det inga problem att sitta hos en skäggig man, hihihihi. 

Typiskt julfoto! I love it! 

Elliot fick så otroligt mycket paket och jag som knappt kunde komma på vad man köper till en pojk på tre månader. Det visste tydligen alla andra för han fick superfina och bra saker (se foto längre ner). Det tog ett tag att öppna allting och när det var klart var det dags för fika trots att alla fortfarande var mätta... Jag hann aldrig fota maten men dessertbordet lyckades jag fånga på bild INNAN det dukades bort, detta är alltså taget när alla vara klara!! Ska jag ha allt detta hemma?? 

I köket stod ris ala Malta med saftsås och här finner vi: en pistage- och chokladkaka, äggost med hemmagjord björnbärssylt, kanderade mandlar med sesamfrön, saffranskola, pepparkaks-cakepops, mandelmassa- och nougatbollar med chokladöverdrag, hemmagjord snickers, pepparkaksdrömmar och 5 olika delikatesser som Barbro gjort... Jag kommer inte ihåg alla ingredienser men hon har varit så snäll och skrivit vad alt är i en kommentar nedan. Tackar! 

Vid 23 var det dags för vårt heliga julklappsspel. Alla köper en julklapp för 50 kr, ganska vanligt men vårt special är att vi drar en bokstav varje år och i år skulle alla paket börja på bokstaven A. Alla paket ligger på bordet och om man får en 1:a eller 6:a tar man en paket. När alla har fått en paket innebär en 1:a att alla paket skickas medurs och när man får en 6:a får man byta paket med valfri person. Så håller man sedan på tills klockan ringer och den paketen man då har i sin hand behåller man. På varje paket finns ett rim och innan paketen öppnas i tur och ordning läser man rimmet och gissar vad det är i paketet. Himla trevligt tycker jag! 

Julklappsspelet i full gång! 

Zacharias spelade julklappsspelet istället för Mattias som var lite "upptagen". Så här kan han & Elliot umgås i X antal timmar. Lite roligt eftersom han absolut inte vill ligga så här hos mig eller Victor..

När alla läst sina rim och även dessa paket var öppnade arrangerade Zacharias ett music quiz där vi i två lag skulle skriva ner titeln på de 21 låtar han spelade upp. Music quiz brukar vara min lilla överraskning men jag får nog lämna över den bollen. Han var riktigt duktig och hade tänkt till för att hitta låtar som skulle passa alla. Hur många 11-12 åringar kommer på att ta med Elvis och Ted Gärdestad till exempel. Man blir ju alldeles full med kärlek i hjärtat. Så omtänksam! 

Quizledaren i sin nya fotbollströja! 

Vi kom i säng strax efter 01.30 på julafton och Elliot var med hela tiden. Väldigt trött men var mycket intresserad av vad som hände på övervåningen och skulle vara med in i det sista. Behöver jag nämna att han sov som en stock till strax efter 09 på juldagen. Han fick lite mat och somnade sedan om igen. Sedan upptäckte han att Victors familj var kvar och det var ju fortfarande lite spännande så han tvingade sig själv att vara vaken lite mer än vad han egentligen orkade. 

Emil (Victors bror) och Cilla skulle komma hit på jullunch runt 13-tiden och medan vi väntade föreslog jag att vi skulle gå ut och gå en liten promenad. Dels för att få Elliot att känna tryggheten i vagnen men också för att få lite frisk luft och miljöombyte. Alla hakade på och vi gick till Kopparklinten och kikade på utsikten. Tre minusgrader och lite vind som bet i kinderna! 

Väl tillbaka i huset plockades all julmat fram igen och till min förfäran kändes som vi plockade tillbaka lika mycket mat när alla lunchat klart. När ska denna mat ta slut? 

Elliot fick träffa sin lilla kusin Felicia och de bytte lite julklappar. Han är två månader äldre än Felicia och känns verkligen som en stor kille i jämförelse med henne. Nästan så man saknar den pluttiga tiden även fast han är helt underbar nu med allt gensvar och den snabba utveckligen. 

Efter julklappsspel (igen) var det tack och hej för då skulle vi hem till min mamma och hennes traditionella juldagsmiddag... jösses, mat igen liksom. 

Promenad på juldagen... nästan så man får lite vårkänslor när solens strålar tittar fram... 

Hos mamma blev det potatis, revben, sås och lite grönsaker. Väldigt gott och jag åt hur mycket som helst trots att jag var mätt när vi kom dit. Konstigt. När vi sedan dukade fram bullar, kaffe och Jojjos Silvia-kaka lyckades jag få ner ännu mer... Silviakaka är alltid gott men denna gång hade hon överträffat sig själv. Sjukt gott!!! Kan jag med att nämna att jag senare på kvällen även åt av de chips som ställdes fram. Januari kommer bli tuff för mig. Sockerberoende allan!! 

Vi skulle åkt hem tidigt för att ge oss själva och Elliot lite lugn och ro, men det blev en trevlig kväll med hela familjen och vi kom inte iväg förrän efter 23. Vi stensomnade alla tre.

På annandagen jobbade jag två timmar i receptionen på Älvhögsborg och när jag kom hem hade Elliot och Victor precis gått upp. Vi åt lunch tillsammans och när Victor åkte till jobbet somnade Elliot och så såg resten av dagen ut. Han varvade mat och sömn med små, små korta vakna stunder. Lille gubben, helt slut efter alla intryck och socialt samspel. Jag höll mig hemma med honom hela dagen och lät honom ta igen sig lite. Passade på att plocka undan lite här och var samt samla ihop hans julklappar och på riktigt titta igenom vad han fick. En rejäl hög! 

Gungdjur (drake), nallebjörn, krokodil (stor activity toy), bamboo tallrikset + bestick från Sebra, stor badanka, Barbapapalampa, massvis med badleksaker, mjuka klossar, strumpor, fleecetröja, trollmors vaggsång, ekologiskt bäddset, bok av Barbro Lindgren, snuttekanin, pekboken för lite sportigare barn, The Baby Guest book, Bröderna Grimms sagor (barnvänlig version), GAIS-body, skor, 2 Liverpool-bodys, makrillbyxor, pyjamas, badkläder med UV-skydd, kit med mössa, tofflor, byxor, tröja och hood, 3 dregglisar, babysim-kurs, body med utryckningsfordon, body från Amnesty, jumpsuit (It wasn't me), body + byxa... 

Julen var som sagt var intensiv men när det är roliga saker på schemat tänker man inte så mycket på det. Synd bara att tiden går så himla snabbt och nu är julen redan över. Julmaten är dock fortfarande kvar och det lär väl ätas rester ett bra tag till. Nåja, allt är ju tillåtet under mellandagarna (enligt mig och Elin) så det är väl bara att fortsätta mumsa och ladda kroppen inför en mer hälsosam månad i januari 2015. Inga dieter eller annat dumt men heller inte en massa småätande varenda dag. 

Hmmm, nu är frågan vad jag ska göra medan Victor är på jobbet? 

Fortsätta städa, lägga mig i soffan bredvid Elliot eller se till att lite mer från godisbordet försvinner? 

Julbord

Julen 2014 kommer att bli speciell på tre sätt:

1. Victors första lediga jul sedan vi träffades (ledig i 9 dagar dessutom)

2. Vi ska fira julafton i vårt hus - 16 personer tror jag vi blir

3. Elliot ska få fira sin allra första jul

Har inte så jättemycket julstämning ännu men längtar som en tok! Ska bli sååå mysigt! 

En bit in i ätandet på Alberts.

Jag är inte så mycket för julmat men förra veckan gick verkligen i julmatens tecken. Det var julbord på löpande band. På onsdagen hade jag, Victor, Elin och Mika bokat bord på Alberts (Trollhättans lite finare restaurang). Jag var lite skeptisk till att betala så mycket pengar (695kr/person) när jag inte tycker det är såå supergott men vi tyckte helt enkelt att vi var värda lite lyx i vardagen & "julhetsen".

Försök till familjebild

Vi valde att gå dit på en onsdag för att slippa de värsta firmafesterna... inte får att vi någonsin varit på julbord som spårat ur men man har ju hört hur det kan gå till... hihihihi. Det var alldeles lagom med folk och vi behövde inte köa för att få mat. Vi var dock lite ivriga och roffade åt oss tallrikar innan vi fått glögg och menyn presenterad för oss, oooops. Vi är inte så fina i kanten vi. 

Det var så sjukt mycket mat. Tycker man om sill kunde man nog ätit sig mätt bara på det. Det fanns nog 20-30 olika sorter och till detta ål, ostron, lax, krabbterrine m.m. Jag fann till min glädje att det fanns Maki sushi och de var riktigt goda. Bland de varma rätterna högg jag in på de traditionella köttbullarna, prinskorvarna, 1 skiva skinka, några revben och nytt för i år en omelett med skaldjur. Trots att jag är lite feg blev jag helt klart mätt. Kanske inte riktigt på samma nivå som Victor som knappt kunde prata när det var dags för desserterna. Han hamnade i en djup paltkoma...

Dags för dessert

Dessertbordet gick inte heller av för hackor och jag åt crème brulée, knäck, färskost- och kardemummapudding, en struva och några chokladbitar till mitt te. Mums!! 

Hade jag inte varit så mätt hade jag nog kunnat gå en eller två rundor till och testat fler desserter... jag har blivit en sockerjunkie sedan Elliot föddes och fikar typ varje dag. Borde nog skärpa mig... nyårslöfte?

Tummen hittas allt oftare...

Elliot är alltid väldigt lätt att ta med men jag var lite nervös innan vi åkte till Alberts. Tänk om folk skulle tycka att det var dumt och att han störde deras fina kväll eller liknande. Man kanske räknar med barnfritt när man betalar en sådan summa pengar för sin mat? Jag hade inte behövt vara orolig. Han var sig själv och således väldigt "duktig". Sov en stund, låg i vagnen och tittade/pratade en stund och sedan ville han vara med och se vad vi höll på med. 

Perfekt med fyra famnar att hoppa mellan, då blir det ju aldrig tråkigt =) 

En vanlig syn på julbord,,, äter sig så mätt att byxorna behöver knäppas upp.
Elliot mumsade och åt som att han också fick ett julbord serverat. 

Vi var mycket nöjda och belåtna (lite för mätta) när vi tackade för oss, betalade notan och åkte hemåt. Vi var dock alla överens om att detta ska bli en tradition. I varje fall för oss fyra, när Elliot blir äldre tycker han nog det är roligare att vara hos någon lekvillig barnvakt. 

På torsdagen var Victor på julbord med sitt jobb, på fredagen var jag på julbord med Älvhögsborg på Quality Hotell i Vänersborg (sjukt god Waldorfsallad) och i måndags var Victor på julbord hos en i "herrklubben". Man kan ju tycka att julmat borde stå oss upp i halsen men imorgon börjar planeringen av maten till julafton, listor ska skrivas och handling ska göras... 

Nu kurrar det bra i min mage, en lite köttbulle skulle sitta fint =)

Lite som julafton

Medan jag satt i köket och åt lite mat så här inför träning med TKSK så passade jag på att kolla min mail. Bland alla reklammail med julklappserbjudanden fanns ett med Terese Alvén som avsändare och titeln Vinnare i bloggen Spark i baken. Det pirrade lite i magen när jag klickade på öppna.

Det stämde.
Jag läser bloggen Spark i baken varje dag och 1-24 december pågår där en julkalender. Varje dag öppnas en lucka med en tävling och för att delta ska man svara på en fråga och motivera varför man ska vinna den aktuella produkten. Igår deltog jag genom att nämna en folkhälsosjukdom där risken att drabbas kan sänkas genom regelbunden fysisk aktivitet. Jag skrev sedan en motivering till varför just jag skulle vara en av de tre lyckliga vinnarna av Terese nyligen utgivna bok "Träna tillsammans med familjen". Och jag vann!! Så himla roligt! Känns lite som julafton faktiskt! Tänk vad roligt jag och Elliot ska ha när han blir lite äldre =)

Min vinst

Liten blir stor

För exakt tre månader sedan kom vår son Elliot till världen. Tre månader sedan!!! 

Vad händer? Jag hinner inte med. Trots att jag ser honom i stort sett varje minut varje dag undrar jag när han växer och utvecklas i den rasande takt som han ligger inne med... Slumrar jag till då och då? 

När han var 6 veckor lyckades vi fånga första "riktiga" medvetna leendet på bild och efter det har han varit glad nästan konstant. Att le, jollra och "prata" är hans största nöje för tillfället, förutom att sova och äta som fortfarande är väldigt uppskattat. Han vill vara med där det händer och favoritpositionen är helt klart att hänga på ena axeln (åtminstone när han är hos mig). 

En typisk dag för denna lille grabb ser ut så här (mer eller mindre): 

08.30 Jag tittar ner i sängen och där ligger Elliot och pratar. 

Tar ibland nappen och somnar om eller så går vi upp... 

09.00 Äter frukost och sitter sedan i babysittern och tittar på när jag (och pappa) äter.

Byter blöja och får på sig dagens första omgång med kläder. Busar lite.

11.00 Äter igen och somnar oftast ifrån maten. Får sova i babynestet eller i vagnen (vid promenad).

13-13.30 Vaknar på bra humör och redo för att prata och busa lite igen. 

Sitter med under lunchen, får ny blöja och sedan är det väl dags för mat igen. 

15.30 Somnar en kortis medan jag fixar med dagens projekt eller mig själv, typ dusch.

16.00 Resten av dagen är väldigt mycket mer oregelbunden än förmiddagen. 

Är Elliot hemma med pappa för att jag tränar så sover han långa stunder. Är jag hemma och Victor på jobbet så växlar det mellan sova, bli buren, joller och äta lite oftare. Är vi båda hemma får han oftast leka lite med Victor eller sitta med i köket när Victor lagar mat. Spännande!

19-20.00 Runt den här tiden brukar han somna in i en slags försömn inför natten. När han vaknar ur denna period brukar han nämligen få på pyjamas, ny blöja, mat och sedan sova i sin spjälsäng. Vilken tid det blir beror lite på när han vaknar och när vi lägger oss. Ingen fast rutin ännu. 

Cirka 23 Lägger sig för natten och somnar utan problem (om vi inte bråkar med sidokudde) till ljudet av speldosan i vår babywatch. Snuttar på sin tumme och när han inte orkar bråka med den får han sin napp och då tar det inte många minuter innan han sover och då ramlar nappen oftast ur. 

04-04.30 En vanlig tid för att vakna och få lite mat. Hade helst velat busa men jag försöker att inte falla för det utan ger mat och byter ibland blöjan. I med nappen och han somnar om.

(06.00 - Bråkar med sin tumme - får nappen och somnar om). 

Ett flertal nätter har nattamning och hjälp med nappen inte behövts, han har sovit hela natten igenom.

Detta är såklart inget fast schema, ofta bryts det av olika aktiviteter som besök, mamma/barngympa, öppna förskolan, träning, promenader och liknande. Han känns dock harmonisk och det är ganska lätt att tolka hans signaler. Börjar han gnälla så är han i stort sett alltid trött eller hungrig. 

Vad har då hänt i utvecklingen? 

* Han är över 60 cm lång

* Han har passerat 6500 gram

* Han ser sina leksaker - skäller på sin groda och pratar glatt och lent till kaninen

* Han suger på sina händer (nu har han kommit på att han kan ta handen till munnen och 

behöver inte jaga handen med huvudet - något som var väldigt gulligt)

* Han jollrar och testar olika ljud

* Han ler med läten (anar vi det första skrattet)

* Han har vänt sig från mage till rygg tre gånger (medvetet eller ej?)

* Han känner igen oss

* Han äter längre perioder (tidigare 4-8 min, nu 7-15 min)

* Det är roliga att bada, framförallt att plaska

* Vi kan resa honom till sittande om vi tar tag i händerna

* Huvudet är mer stilla i magliggande position (fortfarande lätt uttråkad här)

* Ligger mer och mer åt höger (ej i sidokudden)

Snart ska han få fira sin allra första jul och efter nyår gissar jag på att tiden går ännu snabbare. Mer rutiner, mer projekt, mer vaken tid och ännu mer utveckling. Ska bli spännande! 

Eftersom det inte går att bromsa tiden ska jag verkligen försöka ta tillvara på varenda stund. 

Detta, att sitta ner och reflektera över vad som sker/har skett, är faktiskt riktigt roligt! 

I full färd med att skälla på sin groda... vad har den stackaren gjort för ont?

Pampers barnvagnspromenader

I mitten av oktober var jag hemma hos en vän som jag umgicks med dagligen under gymnasiet och några år efter det. Under flera år hade vi inte någon kontakt på grund av flytt, studier, jobb, utlandsvistelser, barn osv. Tack vare sociala medier har vi ändå funnits där i bakgrunden och man har haft "lite koll" på vad som händer. Nu bor vi lite närmare varandra igen och kanske kommer kontakten att återupptas. Ett första steg var en lunch hemma hos henne i deras nyköpta hus och jag fick äntligen träffa hennes underbart fina barn som jag tidigare bara sett på foton och filmklipp. 

Elliot var då 5 veckor och det blev självklart mycket bebisprat. Det är väldigt intressant att diskutera med någon som nyligen varit i samma sits (för mamma var det ändå nästan 30 år sedan). Som nybliven mamma suger man (åtminstone jag) i sig allt man kommer över och tar till sig alla råd, rön, tips och förmaningar. Man vill ju göra rätt och alla situationer är nya...

Josefina tipsade mig om en podcast som heter Pampers Barnvagnspromenader. Syftet med denna podcast är att lyfta föräldrars frågor och funderingar kring barn och deras utveckling. Det kommer ut ett nytt avsnitt varannan vecka och podcasten är fortfarande vid liv, kul. Frågorna framförs av programledaren Tove Norström och besvaras av den oberoende experten, leg. barnmorska och leg. psykoterapeuten Louise Hallin. Jag tog tacksamt emot detta tips och började lyssna redan dagen därpå. Jag vet att många tycker det är illa att vara ute och gå med barnvagn och ha hörlurar i öronen, att man borde ägna barnet all uppmärksamhet. Nu är det så att Elliot för tillfället stensomnar så fort vagnen börjar rulla och sover tills vi kommer in på uppfarten (oavsett längd på promenaden). Det känns då som att det inte spelar honom så stor roll om jag har en lur i örat och lyssnar på två tanter som kanske hjälper mig att agera pedagogiskt i kommande situationer. Den dagen han förändrar sitt vagnbeteende och kanske sitter upp och vill kommunicera med mig får jag agera annorlunda. 

November månad och endast en fleecetröja över mitt linne. Vi har haft ruggigt bra promenadväder hela hösten! 

Jag fastnade direkt för denna podcast och betade av flera avsnitt på en gång. Blev lite stressad att de skulle ta slut så jag bestämde mig snabbt för att jag fick lyssna på max ett avsnitt per dag. Stackars Victor har fått varje avsnitt återberättat i detalj typ... men nu har han också börjat lyssna. Lättare att prata OM programmets innehåll med varandra än att jag LÄR honom vad de har sagt. Jag tycker att föräldrarna ställer intressanta frågor och även om vissa ämnen (mat och sömn) dyker upp i nästan varje avsnitt så tröttnar jag inte. Ibland ställs frågor om spädbarn, ibland om treåringar och ibland om tolvåringar osv så det blir ändå variation. Svaren är relativt korta och i vissa fall väldigt tydliga. För mig som inte har barn sedan tidigare har jag stor möjlighet att ta till mig av det som sägs men jag kan tänka mig att vissa (raka) svar är provocerande för dem som kanske redan passerat den nämnda fasen.  Kanske känner de sig kritiserade och tänker att de har gjort fel, men jag tänker att gjort är gjort och barnet/barnen mår säkert bra ändå eftersom magkänslan bidrar till att man gör så gott man kan. 

Så här kan man också sitta och lyssna på podcasten... Mysigt och intressant på samma gång. 

Det som jag tycker är bra med podden är att det är tips och råd. Vad vi sedan väljer att göra är upp till mig och Victor, beroende på vad Elliot visar sig vara för typ av barn. Louise säger i nästan varje avsnitt att hon enbart talar utifrån vad forskning visar är barnets bästa och att hon vet att det hon säger inte passar alla familjer av olika anledningar (ekonomiskt, socialt, tro, arv osv). I första avsnittet har jag t.ex. för mig att hon säger att det vore allra bäst för barnet att pappan är föräldraledig när barnet är 2,5 år eftersom det oftast är då som papporna blir superintressant varelser... Det är dock inte många barn som är hemma så länge och det är ju inte direkt bra för barnet att börja på dagis (vet att det heter förskolan men tänker kalla det dagis ett tag till) ett år och sedan gå hem igen och vara ifrån sina kompisar i flera månader... 

Skärmdump från Louise Hallins hemsida.
Jag öser på föräldrarna information och tydliga budskap som de sedan måste förhålla sig till själva. Det här är vad jag vet och kan. Take it or leave it - föräldrarna är vuxna människor som måste välja vad de vill ta till sig, säger Louise Hallin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/louise-hallin-fortsatter-att-staka-ut-sin-egen-vag/

Jag gillar att hon är rak och tydlig, att informationen inte luddas in i några krusiduller. När jag lyssnar under mina promenader känner jag hur jag fylls med idéer och tankar. Vissa saker ska jag verkligen försöka att följa, några hoppas jag att vi kommer att testa och andra vet jag redan nu att jag/vi inte kommer att lyckas med. Vi är alla olika som individer, vi har olika bakgrund, olika syn på uppfostran och framförallt så har vi olika barn. Jag tar främst åt mig sådant där det känns som vetskapen om hur man kan agera underlättar eller gör situationen lättare för både oss och vårt barn. 

När jag inför detta inlägg googlade på Louise Hallin märkte jag att hon deltar i ytterligare en podcast, har (haft?) ett program på SVT, suttit med på Nyhetsmorgon osv. Det har jag missat helt, i och för sig har jag inte varit mottaglig för information om barn och uppfostran på samma sätt tidigare. Till min stora förvåning hittade jag också ett flertal artiklar och bloggare som trycker ner, avvisar och dömer ut Louise Hallin. Främst får hon kritik för att ha en förlegad syn på föräldraskap, kvinnor och män. Något som inte är populärt i vårt alltmer jämnställda samhälle. 

Hon framhäver att mammor och pappor är olika och att mamman är extremt viktig första tiden då hon förhoppningsvis ammar. Det verkar som en del tolkar att Louise menar att pappan inte är viktig för barnet men utifrån de 10 avsnitt jag lyssnat på har jag förstått det som att pappan är minst lika viktig men att vi inte kan komma ifrån att vi är två olika kön. Det sagt utan att säga att det ena könet är bättre eller sämre än det andra. Kritiken är främst från 2009, var det då hon började höras tro?

Jag har som sagt var bara lyssnat på typ 10-15 avsnitt och har inte sett henne på youtube eller på tv. Jag tycker att mycket är bra och tänker ta till mig av det som passar vår familj. 

Trots all kritik rekommenderar jag ändå starkt just denna podcast där "vanliga" föräldrar får svar på sina frågor och funderingar. Lyssna och se vad ni tycker! 

Trevlig morgonpromenad i början av december. 

Elliot sover gott när vi är ute och går, oavsett väder och vind och "expertråd i lurarna"... 

Skallasymmetri, sidokudde och tummen

Elliot har sedan födseln föredragit att ligga med blicken (och huvudet) vänd åt vänster när han ligger ner på rygg (vilket spädbarn gör väldigt ofta). Vi observerade detta tidigt och till en början skojade vi om det och försökte på olika sätt locka honom att titta på oss eller leksaker som vi höll på höger sida. Vi nämnde det sedan för vår BVC-sköterska när han passerat 1 månad lite drygt och hon sa då att det syntes att hans skalle var lite tillplattad på vänster sida. Vid den eller träffen bekräftades dock att han utan problem vänder sig åt höger om vi är där eller han hör ljud från det hållet. Puh, vi blev lugnade av detta men lovade att fortsätta att vända honom åt höger så mycket som möjligt. Det har vi verkligen gjort men eftersom han sover i sin egna säng är det svårt att kontrollera konstant. Dessutom sover han 4-5 timmar i följd och då sover vi också. Ligger han åt vänster under så lång tid varje natt är det kanske inte så konstigt om det blir ojämnt belastat. SUCK!

För två träffar sedan blev vi rekommenderade att köpa en sidokudde för att få honom att sova på höger sida. Direkt när vi kom hem googlade vi fram vad det var och jag (vi) kände direkt att vi inte ville "kila fast" vårt barn. Vi tyckte samtidigt att han börjat vända sig mer åt höger samt även sova åt detta håll lite då och då, i varje fall på dagtid. Vi bestämde oss för att strunta i kudden och istället arbeta mer aktivt här hemma...

På senaste träffen (17/12) nämnde sköterskan återigen att skallen var platt på vänster sida och när hon började prata om att spädbarn med skallasymmetri får gå hos sjukgymnast osv fick jag sjukt dåligt samvete för att jag inte köpt den där jäkla kudden... Hon påpekade dock att det INTE var så illa att vi skulle få remiss till sjukgymnast men hon bad mig överväga att prova en sidokudde. Väl hemma grymtade jag lite om detta; så farligt är väl inte, vi vuxna har också en favoritsida, det syns väl inte när håret växer ut, han vrider faktiskt på huvudet utan problem, hur gjorde man innan sidokuddar fanns osv... Någon dag senare klickade jag hem en sidokudde från Jollyroom. Jag vill ju såklart det bästa för mitt barn och om en sidokudde kan hjälpa honom med detta så får vi väl köpa en då.

DeltaBaby BabySleep Sidokudde
Kudden är speciellt framtagen för att göra det bekvämt för barnet att sova på sidan utan att rulla över på mage eller rygg. Barnet får maximal komfort på sidan och kan samtidigt röra armar och ben fritt. Kudden består av två skumgummidelar med ett tvättbart bomullsöverdrag som håller blocken ihop. Barnet hålls tryggt och bekvämt på plats. Rekommenderas av flertalet barnmorskor och passar barn mellan 0-6 månader. (bild och text från Jollyroom.se)

Vi har nu börjat använda kudden och det går väl sådär. Elliot som brukar somna utan minsta problem protesterar vid läggning och det blir liksom många, små, korta insomningar då han sover väldigt oroligt på sidan. Känns lite jobbigt då man vet att han hade somnat gott och på direkten om han hade fått sova på rygg istället. Men vi har lovat oss själva att försöka ett tag till.
Googlade precis på skallasymmetri för att veta lite mer om vad jag skriver om och då kände jag ännu mer att det är viktigt att vi åtminstone gör så gott vi kan och inte bara rycker på axlarna. Tror dock inte att han har "full asymmetri", om man nu kan säga så. Exempelvis så har inte hans panna kommit fram på framsidan... eller? Måste jag verkligen kontrollera imorgon!
Artikeln är från 2009 och publicerades i Vi Föräldrar.  Fördel - en seriös tidning. Nackdel - kanske kommit ny vetenskap om ämnet på 5 år? HÄR kan ni i varje fall läsa om vad man sa då. Ett tips som jag tar med mig är att låta honom vara ännu mer på mage när han är vaken, nu blir det bara några minuter vid något enstaka tillfälle per dag.

Vi har en envis grabb och för två dagar sedan när jag vaknade och gick upp så kikade jag som vanligt ner i spjälsängen för att säga god morgon till min glada skrutt. Där låg han i sin sidokudde på rygg, med huvudet åt vänster och var hur glad som helst... hmmm, hur gick det till?
Om han ändå lyckas med det är det ju verkligen ingen idé att vi offrar den behagliga insomningen?
Kanske ska ta med kudden till BVC och visa vår sköterska att vi faktiskt försöker.

En faktor som jag tror påverkar hela situationen med hans huvud är att han för typ två veckor sedan började bli nyfiken på sina händer och sin tumme. Sedan 6 veckor tillbaka använder han napp, speciellt när han ska sova. Han blir superlugn av att snutta på den och det har funkat bra för oss alla.
I tisdags var han ovanligt lugn i babygymmet och när jag kollade till honom satt tummen som en smäck i munnen. Mums vad gott! Vi vill helst inte att han fastnar för tummen men här finns det verkligen inte mycket vi kan göra. Ibland byter jag handen mot nappen men det är främst för att han blir irriterad när han inte får loss tummen från övriga fingrar. Motoriken är inte den bästa ännu!
Hur påverkar då detta hans skalle?
Jo, självklart är vänster tumme godare och/eller mer intressant och han har ännu inte förstått att man kan hålla huvudet stilla och föra tummen mot munnen, istället håller han tummen en bit bort och kämpar för sitt liv att få huvudet till handen/tummen. Nästan så han lyckas vända sig när frustrationen blir för stor. Jag försöker locka med höger hand men den fastnar inte på samma sätt. Är han vänsterhänt som sin mor?  

Första tumme-dagen! 

Medan jag har skrivit detta inlägg har han legat åt höger men för någon minut sedan började han smacka frenetiskt och sprattla med benen. Nu när jag kikar ner så har han fått tag på vänster tumme igen och kilen stöttar snarare hans arm än motverkar vändningen.... Dags för mamma att rycka in och leka vända pannkaka!

I samband med att han börjat suga på tummen har också hans sömnperioder förändrats. En natt sov han 6 timmar och 35 minuter utan att vilja ha mat och igår sov han i 8 timmar och 25 minuter. Jag vaknade med ett ryck och trodde genast att något hänt men det var nog som så att tummen stillat hans sugbegär. Det kan ju i och för sig vara en positiv effekt av det hela MEN om han då vänder sig åt vänster så blir det ju ännu längre tid på den sidan. Jag kan väl inte ställa klockan för att gå upp och vänta på honom stup i kvarten? Uppenbarligen vänder han ju ändå tillbaka sig direkt ändå! Ska resonera kring detta med vår BVC-sköterska på måndag när det är dags för träff igen.

Är det någon av er som läser som har erfarenhet av platt skalle och tips på hur man kan hjälpa barnet? Någon som tycker/tänker något om tumsugning?

En vändning till och sedan får det bli som det blir denna natt. Jag är trött och vill sova!

Julklapp till bebis på 3 månader?

Lite drygt 1 månad kvar till julafton. 
Lite drygt 1 månad kvar till Elliots allra första jul.
Vi tycker att det är stort och ser verkligen fram emot hela julhelgen.
Victor har jobbat varje jul sedan vi träffades. I år är han ledig och vi ska hem nära och kära till oss.
Han är superladdad och vill göra ALLT på egen hand, från sill till bröd, must, korv, skinka, kakor osv.
Jag är lite bromskloss och påpekar att det tar längre tid än vad man tror, att vi är ganska många, att vi ska duka, piffa huset och oss själva samt att vi har Elliot att ta hand om. En ny faktor i julstöket. 

Jag älskar att skriva listor, alla typer av listor. Skulle säkert kunna skriva en lista över vilka listor som ska skrivas men riktigt så långt har jag inte kommit ännu... Eller?
På dagens att-göra-lista stod SKRIVA ÖNSKELISTA med. Min mamma vill veta vad vi önskar oss och självklart kan jag inte bara svara rakt upp och ner. Oh, no den skrivs på dator med bilder.
Egentligen är det inte så noga vad jag får. Jag tycker om överraskningar och blir oftast gladast för det som inte stått med på den där listan, men jag tycker det är väldigt roligt att fundera över vad jag skulle kunna behöva. Eftersom jag även gör listor i min kalender över saker som jag själv tänkt köpa så är det heller inte helt ovanligt att dessa punkter helt enkelt förs över till önskelistan. Smart va?

När jag skrev listan började jag fundera över vad sjutton vi (jag & Victor) ska köpa till Elliot i julklapp. Vad kan han behöva 3 månader gammal? Han verkar väldigt nöjd och tillfreds med sin tillvaro som den är och han "leker" inte med några saker ännu. Han fick väldigt mycket kläder i present som nyfödd och dessa börjar han nu växa i och han har en massa fint som ligger på hög och väntar på att få användas. Samtidigt vill jag ge honom en riktigt julklapp när det är hans första jul.
Det är ju trots allt nästan ett år till nästa gång han firas med födelsedag eller jul och då kan man väl passa på att redan nu ge sådant som kanske används när han är 6-9 månader eller så?

Jag har fått ihop en "önskelista" med saker som jag tänker kan vara passande till Elliot. Saker som kanske ändå skulle komma att införskaffas någon gång. Det finns säkerligen en mängd andra saker som är bättre, roligare eller mer välbehövligt men detta är alltså vad jag kommit på idag. Jag tar tacksamt emot fler idéer och på julafton kommer Elliot (och vi) bli lika glada oavsett vad han får av den där jultomten =)

* Badbyxor till babysim
* Badleksaker (gärna naturgummi)
* Cykelstol från Bobike

Jag vill gärna ta mig fram med cykel när Elliot blir äldre och detta verkar roligare för barnet. Info på bikingbaby.se

* Böcker av alla de slag
* Mjuka byggklossar 

Klossar är alltid kul och om de är mjuka borde de gå att använda något tidigare? Bild från lekia.se

* Bowlingset med djur 

Detta set verkar vara alla barns favorit på Öppna förskolan.
Vet ännu inte om det kommer bli så för Elliot men tycker själv att det är sött och tilltalas av leksaker/kläder med djur. 

* Svenska barnvisor 

Har boken Svenska Vaggvisor från denna serie och det är perfekt att få lite hjälp när man ska ta ton.
Finns flera olika varianter och jag tänker att det är kul att ha så många som möjligt för att kunna variera mellan låtarna. 

* Pabobo nattlampa Barbapapa 

Dessa sålde Sevim på SG Interiör & Design tidigare (kanske även nu) och jag tycker de är såå mysiga.
Från hemsidan: Lumilove Barbapapa kan lätt bäras med, den kan sova bredvid barnet i sängen på natten & den laddas enkelt genom att den ställs på sin laddningsplatta. Barbapapa är en trygg & säker lampa för alla stora & små barn och det som gör den så speciell är att den lyser upp så fort den tas från laddningsplattan utan att man behöver tända den.

* Kläder i Merinoull (typ underställ, det ska ju bli kallaste vintern på 33 år enligt löpsedlarna)

Har läst i Vi Föräldrar att merinoull ska vara väldigt skönt för barnet och hålla värmen bra.
Denna variant är från Pierre Robert.

* Pekboken för lite sportigare barn

Ingen aning om hur den ser ut inuti men jag tyckte att det kändes passande för Elliot som "idrottat" sedan han var 1 månad. 

* Barnstol (till köksbordet) - någon som kan rekommendera en som är både bra och säker?
* Sångpåse 

Detta är också något som används på Öppna Förskolan samt att kollegor pratat gott om produkten. Man drar ett djur och sjunger sedan "tillhörande" sång. Finns flera olika kit att fylla på påsen med längre fram... Egentligen från 1 år men Elliot verkar tycka om när jag sjunger för honom... trots att det är falskt =) Finns att köpa på abcleksaker.se

 * Ergobaby bärsele

Kanske mer en julklapp till mig.
Vi har en klassisk Babybjörn-bärsele men det som tilltalar mig med den här modellen är att man bär barnet på höfterna istället för att få tyngden på axlarna och bröstryggen, dessutom går den att bära på sidan, fram och bak. 

Ni får mer än gärna skriva förslag på julklappar i kommentarer. Vad ska ni köpa till era egna småttingar? Har ni fått eller köpt något bra tidigare år?

Vad det blir från mig och Victor är ännu inte bestämt.... vi har typ en månad på oss. Just nu när jag sitter här själv och skriver så känns det som att det lutar åt en barnstol så jag tar tacksamt emot
kommentarer/tips/erfarenheter om vad som är bra att tänka på vid ett sådant köp.

Alexandras Fars Dag-WOD

Igår var det Fars Dag. 
Victor fick sovmorgon och Elliot valde att göra honom sällskap.
Jag fixade lite här uppe och väckte dem när frukosten var klar. Lite te i en ny kaffekopp, smörgås, äpple, juice och stekta ägg stod på menyn. Passade på att använda "formen" Victor fått av Linda Lönn Blom, med motiveringen att han är polis =)

När frukosten var uppäten plockade jag undan och diskade medan far och son mös på golvet. Därefter fick Victor ett paket och ett hemmagjort Fars Dag-kort, ett collage med foton av honom & Elliot. På baksidan av kortet fanns också ett litet rim från son till far (skrivet av mor). Victor blev ganska glad för sin jacka men väldigt glad för kortet och rimmet. Så kan det gå, ibland är det enklaste det bästa.

Morgonmyset i babysittern är lätt dagens höjdpunkt! 

Nästa lilla "present" var att Victor fick lite egentid med Elliot. Jag "offrade" mig och lämnade huset för att åka och träna CrossFit. Visst är jag en omtänksam sambo?
När jag närmade mig Älvhögsborg kände jag hur det började sprätta i benen, det pirrade lite i magen och jag tror banne mig att adrenalinet började pumpa i samma stund som jag knöt på mig skorna.
Drog mitt medlemskort, fick ut en biljett och klev in genom dörren till boxen med ett stort leende på läpparna. Jag måste ha sett ganska rolig ut för jag kunde verkligen inte sluta le, jag var så laddad.

Dagen till ära hade Alexandra satt ihop en special-fars-dag-WOD som innebar att man skulle köra två och två. Jag hade stämt av med Mika i förväg för att hamna med någon som vet om att jag gjort kejsarsnitt och som jag utan problem kan säga till att jag måste avstå en övning eller liknande. Han dök upp och det är jag väldigt tacksam för, kul att träna ihop igen också!

FARS DAG-WOD (mina/våra vikter i parantes)

AMRAP 25 min

* 30 strikta pullups - alternera person (grönt gummiband för mig)

* 50 ball-over-bar-jump - alternera person (6kg Sofia, 9kg Mika)

* 15 deadlift tillsammans 1 stång (110kg)

* 30 situps med klapp tillsammans (jag gjorde rygglyft)

 * 50 kb squat med varsitt klot - utför samtidigt (16kg)

* 15 burpees - alternera person

Dags för första omgången med marklyft/deadlift. 

Samspel är viktigt för att belastningen ska bli någorlunda jämn på oss båda =)

Åh, så roligt det var! Jag kände mig ganska uthållig och vikterna fungerade bra. Ska lägga fokus på teknik innan jag börjar lägga på vikter igen. Ska ta det steg för steg och förhoppningsvis nå en högre nivå än tidigare. Pullups var värst, där har jag verkligen tappat alltså, trots grönt gummiband.

När träningen var avslutad bjöd Alexandra på ljuvliga energibars som jag ska försöka mig på att baka i nästa vecka. Kan vara bra som alternativ till all sötsliskig fika =)
Det var svårt att slita sig men jag jag lyckades eftersom jag ville hem till både Victor och Elliot. Sjukt att man kan "längta hem" efter typ 90 minuter, hahahaha. Passade dock på att ta en lång, riktigt varm dusch på Älvhögsborg.

Väl hemma fick jag veta att de hade haft det så mysigt så. Victor hade tittat på film medan Elliot stensov bredvid honom i sitt babynest. Jag blev faktiskt lite avundsjuk och passade på att mysa så mycket jag kunde medan Victor fixade med något i badrummet inför rörmokarens besök idag. Snart, snart, snart kan vi börja använda det =) Ser fram emot att kunna ta ett gott bad då och då.

När hungern (sötsuget) började ge signaler plockade jag fram en Pepparkakscheesecake med vit choklad som jag bakade tidigare i veckan för att ha denna speciella dag. Kanske lite för julig men när jag såg receptet blev jag nyfiken och tänkte att det kunde vara bra att prova innan jul för att veta om den är värd att göra när det kommer hem folk... bra ursäkt va?

Det färdiga resultatet.
Recept hittas här:
http://tidningenhembakat.se/bloggar/lindas-bakskola/pepparkakscheesecake-med-vit-choklad/

Kakan var helt ok. Jag tror att jag tycker mer om "vanlig" cheesecake. Jag är inte så förtjust i apelsin så det skippar jag att dekorera med om jag gör den igen och sedan kan man nog ha i ännu mer vit choklad... nu kände jag nog bara smaken för att jag visste att det var en av ingredienserna... 

En rejäl cheesecake blev det och den var såpass mastig att vi inte åt mer än varsin liten bit. Livsfarligt att ha en sådan stående i kylen när Victor jobbar hela veckan. Får se till att ha disciplin, hmmmm.

Bananplättar

Jag tycker om bananer INNAN de blir bruna. Sedan ett tag tillbaka köper jag alltid EKO-bananer och de säljs oftast i hela klasar (i varje fall i "min" butik). Detta medför att jag inte alltid hinner äta dem innan de blir för bruna för min smak. Någon gång har jag gjort banankaka men det är inte alltid jag har varken tid eller lust att ställa mig och baka. Dessutom måste jag försöka motverka allt detta "mammaledighetsfikandet". Tror banne mig jag har fikat varje dag sedan Elliot kom hem. Hmmm! 

Jag har gjort bananplättar tidigare men i förra veckan fick jag ett enkelt recept av min lillasyster och nu slänger jag ihop dessa bananplättar lite då och då. Ibland till frukost och ibland till mellanmål. Riktigt smarrigt och väldigt enkelt. Receptet räcker till två plättar och mättar helt ok. 

Victor fick dem till frukost en dag och han tyckte också det var gott. Har för mig att att han valde att ha jordgubbar på istället, han får panik på kornen som fastnar i tänderna när han äter hallon, hahaha. 

Om det är någon (typ Elin) som mot förmodan inte tycker om banan så behöver ni inte vara oroliga - den huvudsakliga smaken är liksom plättar och de blir söta med hjälp av bananen. 

Smaken beror dock på hur stor bananen är =)

1 banan

1 ägg

1 dl havregryn 

Ner i en mixer - blanda till smet. 

Stek i pannan. 

Servera med valfria tillbehör. 

Jag tycker om att äta mina plättar med hallon och en klick kvarg naturell. 

NäsFrida nässug

Elliot är förkyld. 

Snarare lite rosslig men det räcker för att jag ska tycka det är jobbigt. Det verkar inte som att han är besvärad av det och han är en fortsatt "glad skit". Han jollrar och ler mer och mer för varje dag men det är obehagligt att de rosslar så i näsan, speciellt när han ska sova. Jag blir nojjig och får för mig att han ska kvävas eller tappa andan i sömnen. Hör jag ingenting måste jag upp och kontrollera honom och låter det för mycket måste jag kolla vad det är som är problemet. 

Konstigt nog är jag inte så trött, kanske för att jag trots oron har lätt för att somna om. 

Vi ger honom saltvattenlösning från små pipetter som vi har köpt på Apoteket och det hjälper väldigt bra, känns som att det rosslar mindre direkt. Det är dock lite "läskigt" att ge honom dropparna, hans automatiska reflex är att dra inåt när det kommer något i näsan och då kommer det ner i svalget. Fy tusan, jag själv avskyr att ta nässpray av just denna anledning. Då är jag hellre täppt i näsan. 

Jag vill att han ska må så bra som möjligt så jag bortser från detta och ger dem ändå. Han skriker i några sekunder men sedan är han så nöjd, så nöjd. Väldigt härligt! 

Innan Elliot kom till världen var jag & Victor en sväng till Ullared för att handla förbrukningsvaror till hemmet och vår blivande bebis. Där sprang vi på NäsFrida och när jag såg den kom jag ihåg att jag någon gång hört att det är en väldigt bra sak att ha hemma när man har spädbarn. Vi slängde ned den i varukorgen och plockade samtidigt ner några extra filter. Det är jag glad för nu. 

En kväll när han var lite mer rosslig än tidigare bestämde vi oss för att hjälpa honom ytterligare. Vi plockade fram vår NäsFrida, läste igenom instruktionerna och sedan lämnade jag över "görandet" till Victor. Jag visste direkt att jag skulle vara alldeles för mesig för att det skulle göra någon nytta.

Det gick sådär, Elliot gallskrek och det var inte lätt att pricka näsborren. Ännu svårare att faktiskt hålla kvar sugen och lyckas suga ut något innan han ryckte bort huvudet. Nu när vi använt den kanske 5 gånger inser vi att även Victor var lite för försiktig första gången. Nu håller han Elliots huvud lite mer bestämt och suger bra mycket hårdare. Jag står bredvid men tittar bort och håller för öronen. 

Jag tycker det känns fruktansvärt att göra något som får mitt barn att börja gråta... även fast jag vet att det är för en god sak, att det blir mycket bättre och att han blir lugn bara några sekunder senare. 

Skönt att vi är två och att Victor är såå mycket bättre än mig på saker som detta. 

Här finns ett filmklipp på hur NäsFrida används. 

Jag är så glad att vi köpte den här manicken och jag rekommenderar den verkligen. Den är enkel att använda (om man inte är lika mesig som mig), känns säker, är lätt att ta med och göra rent. 

Är det någon av er som läser som har använt den här? Vad tycker ni?